Högsta domstolen underkänner Trumps dekret om medborgarskap

Såväl Trumprörelsen i stort som presidenten personligen led en rejäl prestigeförlust på tisdagen när Högsta domstolen slog fast att rätten till medborgarskap för bebisar som föds på amerikansk mark består.

Redan under den första dagen av sin andra mandatperiod klubbade Trump igenom ett dekret som syftade till att avskaffa den rätten. Barn till papperslösa invandrare som föds i USA skulle inte längre automatiskt bli medborgare, beslutade Trump, inte heller barn som föds av personer som vistas tillfälligt i landet på student- eller arbetsvisum.

Men HD kör alltså över Trumps dekret. En majoritet av HD-ledamöterna anser att rätten att bli amerikansk medborgare för den som föds här har stöd i konstitutionens 14:e tillägg eller i federal lag.

Det stör naturligtvis Trump i allmänhet att få sina dekret underkända av den domstol som han och republikanerna i kongressen försett med en konservativ majoritet. Här röstade två i grunden konservativa ledamöter som Trump tillsatt – Amy Coney Barrett och Brett Kavanaugh – med domstolens tre liberala ledamöter, mot Trumpdekretet.

Det är visserligen inte första gången under andra mandatperioden som HD visar sig mer självständig än kongressens republikaner som allt som oftast röstar med Trump. Men tisdagens domslut om rätten till medborgarskap måste betraktas som ett ovanligt tungt bakslag för Trumprörelsen i ett ovanligt känsligt läge.

Trumpadministrationens främsta politiska mål är att krossa idén om USA som en fristad för invandrare – och här var ett dekret som tog sikte på själva kärnan i konstruktionen. Ett liberalt fundament i den amerikanska drömmen: visionen om att alla som föds här ska få en chans i det amerikanska samhället, oavsett föräldrarnas status och ställning.

Att Trumprörelsen led ett gruvligt nederlag märktes på de drastiska reaktionerna.

Grundaren av det konservativa magasinet The Federalist, Sean Davis, lanserade på X ett sjupunktsprogram för att kompensera för HD-utslaget. Trumpadministrationen bör nu neka alla kvinnliga utlänningar inträde till USA och kräva att utländska besökare steriliserar sig innan ankomst, föreslog The Federalist.

HD:s dom kommer bara dagar innan USA firar 250 år. Det var den 4 juli 1776 som självständighetsförklaringen undertecknades i Philadelphia och en republik föddes. Chefsdomaren John Roberts påminde i motiveringen om att USA grundades som invandrarland av kolonisatörer. Några av de nyanlända grundarna hoppades stanna en kort stund, skrev John Roberts, andra för alltid.