Miljö-, energi- och klimatfrågan borde prioriteras högre

Svenskarna tycker att den miljö,, energi och klimat tillsammans är den viktigaste politiska frågan. Men detta är inte vad vi hör i medier eller i den politiska debatten. Varför?

När en stor fråga delas upp i flera mindre delar händer något avgörande: huvudfrågan tappar i tyngd. Ingen av delarna framstår som den enskilt viktigaste frågan – trots att helheten är stor.

När den Stora Miljöfrågan delas upp har miljöfrågan blivit en fråga om naturvård och biologisk mångfald. Energifrågan har blivit en fråga om kärnkraft, vindkraft, elpriser och bensinpriser. Och klimatfrågan har blivit en fråga om Parisavtal och koldioxidutsläpp

Det som i grunden är en ödesfråga för vår civilisations överlevnad framstår plötsligt som tre uppdelade politikområden. Effekten är tydlig: frågans genomslagskraft minskar, allvaret tonas ner och frågan upplevs som mindre akut. Frågan får därför inte den prioritet som väljarna tycker att den ska ha som vår tids viktigaste politiska fråga.

Problemet är att man i analyserna av mätningarna inte lägger inom miljö-, energi- och klimat hos vare sig opinionsinstitut, medier eller inom politiken. Man hanterar frågorna separat. Då blir ”den stora miljöfrågan” skenbart mindre viktig för väljarna än sjukvård, lag och ordning eller invandring och integration.

Här kommer några siffror som visar vad vi menar:

● Göteborgs universitet har sedan 1979 studerat väljaropinionen. När man 2022 frågade ”Vilka frågor var viktiga för dig när det gäller vilket parti du röstade på i riksdagsvalet?” svarade 23 procent miljö och klimat och 20 procent energi, totalt alltså 43 procent.

● När opinionsinstitutet Novus i september 2022 frågade ”Vilken är din viktigaste politiska fråga?” blev förstahandsvalet miljö och klimat för 17 procent och energi för 12%. det vill säga totalt 29 procent. Sammanslaget blev det därmed den största frågan före lag och ordning på 16 procent.

● I Novus opinionsundersökning i februari 2026 var förstahandsvalet klimat för 12 procent, miljö för cirka 1 procent och energi för ca 1 procent, det vill säga för cirka 14 procent var förstahandsvalet någon av dessa tre frågor och den blev därmed den största frågan före invandring och integration på 12% procent.

Väljarna tycker alltså att ”den stora miljöfrågan” är den viktigaste, men vare sig opinionsinstitut, medier eller folkvalda behandlar den med det allvar den kräver. Det är dags att medierna hanterar denna stora fråga på ett relevant sätt och att politikerna vågar fatta de beslut som gör det möjligt för vår civilisation att överleva.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar