Oroande ökning av antisemitiska attityder i Sverige

En oroande ökning av antisemitiska attityder i Sverige avslöjades när Forum för levande historia förra veckan presenterade sin nya undersökning. Mellan 2020 och 2025 ökade förekomsten av de olika former av antisemitism som granskats med i genomsnitt 15 procent. Forskarna har frågat om förintelserelaterad antisemitism, israelrelaterad antisemitism och även om människors eventuella vilja att hålla social distans till judar.

I alla dessa tre index hamnar de som säger att de sympatiserar med Vänsterpartiet eller Miljöpartiet lägst. Klart högst i samtliga index ligger Sverigedemokraterna. På andra plats kommer Moderaternas sympatisörer.

– Så är det. De är högre på skalan. Men det här handlar alltså om vilka partisympatier människor själva säger sig ha. Vi har inte granskat partierna. Företrädarnas antisemitism har vi inte mätt, säger Pieter Bevelander, professor på Malmö universitet, som är en av forskarna bakom studien.

Vid sidan av partisympatier syns flera andra mönster bland de tillfrågade. Män uppvisar högre grad av antisemitiska attityder än kvinnor. Äldre mer än yngre. Personer födda utanför Europa och de som svarar att de har muslimsk religionstillhörighet ger också uttryck för starkare antisemitiska värderingar än genomsnittet.

– Det viktigaste budskapet är trots allt att antisemitismen är utbredd och finns överallt. Ingen kategori ligger på noll. Bland de politiska sympatisörerna är det egentligen ganska små variationer, utom för Sverigedemokraterna som ligger klart högre, säger Pieter Bevelander.

Segerstedtinstitutet i Göteborg har nyligen också publicerat en rapport där de tillsammans med Århus universitet prövat en experimentell mätmetod för att se om det tydligare går att fånga in just vår tids fördomar. I enkäter som gjorts i USA, Storbritannien och Sverige valde forskarna därför att byta ut ordet ”jude” till ”sionist” i hälften av frågeformulären.

– Den moderna antisemitismen, kopplad till nazisterna och förintelsen, är socialt ett stort tabu. Men samma konspiratoriska figurer som användes då, kring judarna, knyts i dag ofta till sionister, säger föreståndaren för Segerstedtinstitutet, Christer Mattsson.

Forskarna misstänkte att fler skulle instämma i antisemitiska föreställningar om de riktades mot ”sionister”, än mot ”judar, och det stämde.

Däremot överraskades de av ett annat fynd.

– Vi hade förväntat oss att se en starkare antisionism på vänstersidan än på högersidan, men det gjorde vi inte. Den är omfattande, men jämnt fördelad över befolkningen. Så man ska vara försiktig med att göra frågan till ett politiskt slagträ, säger Christer Mattsson.