Svensk innovation siktar på Indiens cementindustri för klimatet

– Det finns en enorm potential med bara en liten förbättring, säger Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på forskningsinstitutet Rise.

När vi pratar klimatbovar hamnar ofta flyg och bilar i fokus, men faktum är att cementindustrin är en av världens absolut största källor till koldioxidutsläpp. Nu tar svensk innovation sikte på Indien, världens näst största cementproducent. Här kan svenska teknikföretag och smarta lösningar få en stor inverkan på det globala klimatet. Om utsläppen från Indiens cementproduktion skulle minska med bara några få procent motsvarar det hela Sveriges totala koldioxidutsläpp.

Att tillverka ett enda ton cement medför ett utsläpp på uppemot 800 kilo koldioxid. Det beror dels på att gas frigörs ur själva kalkstenen, dels på bränslet som eldas i de glödheta ugnarna. Globalt spottar industrin ur sig 2,7 miljarder ton koldioxid varje år, ungefär 8 procent av världens totala utsläpp, enligt Naturskyddsföreningens siffror.

Indien står i dag för 8 procent av den globala produktionen med sina 470 miljoner ton cement om året. Och produktionen växer så det knakar. Snart räknar landet med att dubbla sin cementkapacitet och på 10–15 års sikt kanske till och med trefaldiga den. Som jämförelse producerar Sverige blygsamma 2 miljoner ton cement per år.

Fröet till ett grönt cementsamarbete såddes för några år sedan när ländernas premiärministrar, Kristersson och Modi, kom överens om att jobba tillsammans för att ställa om den tunga industrin. Nu agerar forskningsinstitutet Rise brobyggare för att ta svenska innovationer in på den indiska marknaden.

– Vi har varit i Indien i flera omgångar för att prata med deras företag, skapa kontakter och diskutera med höga chefer hos de stora indiska cementaktörerna, berättar Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på Rise.

Sverige sitter på mycket värdefull kunskap när det gäller AI, energioptimering och nya, smarta sätt att tillverka byggmaterial. Flera svenska teknikbolag har redan hakat på, bland andra Affectus, Cemvision, Salt X Technology, Torkapparater, Captimise och Ecometrix.

Fokus ligger inte bara på själva cementen, utan på alla processer runt omkring. Företaget Torkapparater fixar till exempel utrustning som torkar råmaterial och avfall, så att man kan sluta elda med fossila bränslen. Samtidigt jobbar Affectus med att trimma energianvändningen, och Captimise tittar på hur man kan fånga in koldioxiden. Salt X har i sin tur tagit fram helt nya metoder för att producera kalk och har redan fått in en fot och börjat implementera sin teknik i Indien.

Ett annat bolag som har kommit långt är Ecometrix, ett startupbolag som tagit artificiell intelligens, AI, till hjälp. Idag samarbetar bolaget med en cementproducent inom den stora indiska Adani-koncernen för att slipa på processerna och minska materialsvinnet.

– AI:s roll är viktig för att förbättra produktionen. Det handlar om att hitta de bästa egenskaperna som ska användas vid exakt rätt tillfälle, förklarar Katarina Malaga.

Även om viljan och den tekniska kompetensen finns hos de indiska jättarna, saknas det inte hinder på vägen. Marknaden är spretig och regeringens ambitioner för att sänka utsläppen är inte alls lika tydlig som i EU. Men trots trösklarna är de potentiella vinsterna vid horisonten rejäla.