Sverige lanserar krispakket för 17,5 miljarder kronor

Sänkta bränsleskatter för 7,7 miljarder kronor. Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken för 6,5 miljarder. Lägg därtill riktade stöd till lantbruket och flyget. Sammantaget ska regeringen öka statsskulden och låna 17,5 miljarder kronor för att lindra effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Vi är inne i en utdragen lågkonjunktur där vi behöver få igång konsumtion och efterfrågan. Samtidigt påverkas vi av ekonomisk kris, motiverar finansminister Elisabeth Svantesson (M) förslagen som riksdagen kommer att rösta om inom några veckor.

Men Tidöpartiernas stimulanser kritiseras. – Man för en krispolitik, men det är inte en kris i Sverige. Man uttrycker sig väldigt hårt om den värsta krisen på länge, men det är ju i omvärlden, sade Nordeas chefsekonom Annika Winsth till DN nyligen. Swedbanks prognoschef Andreas Wallström pekar på att hushållen aldrig varit rikare än i dag – plånböckerna är välfyllda och köpkraften är högre än någonsin

Även Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens finanspolitik, har kallat förslagen för dålig ekonomisk politik. Rådet pekar på risken för att hushållen vänjer sig vid att alltid bli kompenserade av staten varje gång priser stiger. Den kritiken avfärdar Elisabeth Svantesson. – Man tar inte in den verklighet som vi befinner oss i. Det är för tider som dessa vi ska använda vår ekonomiska styrka, säger hon.

Finansministern poängterar att förslagen kommer rätt i tiden, är tillfälliga och riktade. Tidöpartiernas förslag är att kompensationen till kollektivtrafiken gäller till årsskiftet och att sänkt drivmedelsskatt löper ut den 30 november. Det gäller fortfarande.

Samtidigt håller Elisabeth Svantesson dörren öppen för ytterligare åtgärder om krisen i omvärlden försämras än mer.