Sveriges utsläpp ökade 2025 – trots ministerbesked

Enligt Naturvårdsverkets preliminära statistik landade Sveriges territoriella utsläpp år 2025 på 46,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är högre än de 45,8 miljoner ton landet släppte ut år 2022, då regeringen tillträdde.

Nedgången på 3 procent under 2025 jämfört med året innan kompenserar inte för utsläppsökningen på 7 procent under 2024, som var den största utsläppsökningen i Sverige sedan 2010.

För att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål skulle Sveriges utsläpp behöva minska med ungefär 7 procent varje år.

Klimatminister Romina Pourmokhtari är sedan i måndags tillbaka från en tre månader lång föräldraledighet. I en skriftlig kommentar till DN beskriver hon Naturvårdsverkets nya statistik som ”mycket glädjande”.

”Nu visar även statistiken att utsläppen minskat efter fyra år med Tidöregeringen och är lägre än när vi tillträdde. Sverige är på rätt kurs, nu behöver vi öka takten med ny kärnkraft”, kommenterar ministern i ett mejl via sin pressekreterare.

Klimatministerns beskrivning av läget stämmer inte överens med de siffror som Naturvårdsverket presenterar för år 2025, då utsläppen var 950 000 ton högre än när regeringen tillträdde.

Efter att denna artikel publicerats vill klimatministerns pressekreterare förtydliga uttalandet. Pressekreteraren uppger att ministern i själva verket syftade på prognosen för 2026.

Under en pressträff på onsdagen uppgav Naturvårdsverket mycket riktigt att utsläppen i slutet av 2026 kan bli mindre än 2022. Om minskningen sker beror det i så fall på att utsläppen från industrin ser ut att minska snabbare än väntat, enligt myndigheten.

Ministerns påstående om att ”Sverige är på rätt kurs” delas inte av Naturvårdsverket.

– Avståndet till våra klimatmål ökar trots allt, säger klimatavdelningens chef Stefan Nyström.

Naturvårdsverket beräknar att underskottet till Sveriges juridiskt bindande EU-åtagande 2030 (ESR-målet) växer till 13,1 miljoner ton.

– Det beror till allra största delen på sänkt reduktionsplikt och sänkta drivmedelsskatter, säger Anna Forsgren på myndighetens klimatmålsenhet.

Klimatpolitiska rådet uppskattade i sin senaste rapport att det växande gapet kan tvinga Sverige att betala EU-böter på upp till 40 miljarder kronor. På Naturvårdsverkets pressträff konstaterades dessutom att rådets bedömning grundade sig på ett mindre utsläppsgap än det nya, större underskottet.

Från oppositionen är tongångarna hårda:

”Efter rekordökningen 2024 är det inte konstigt att utsläppen minskar något, men utsläppen är högre nu än när regeringen tillträdde. Tidöregeringen har den här mandatperioden visat att man prioriterat populism framför klimatansvar”, skriver Centerpartiets klimat- och energipolitiska talesperson Rickard Nordin.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är också kritisk.

– Det är fyra förlorade år för klimatet där regeringen bara fortsätter med sin bensinpopulism, säger han till DN.

Han tror inte heller på regeringens och Naturvårdsverkets prognos om att utsläppen år 2026 blir mindre än 2022.

– Om besluten om skattesänkningar på bensin och diesel ligger kvar tror jag inte så mycket på den spådomen, säger han.

Orsaken till att frågan är laddad är delvis att regeringen vid ett flertal tillfällen har sagt att utsläppen år 2026 ska vara mindre än 2022.

Romina Pourmokhtari har i Sveriges Radios program Klotet också lovat att avgå ”om vi rör oss längre från Sveriges klimatmål, och utsläppen ökar med mig som klimatminister”.

Efter Naturvårdsverkets nya statistik har DN frågat Romina Pourmokhtari om det nu har blivit dags att avgå, men ännu inte fått svar.

Läs mer:

Tung kritik mot regeringens klimatpolitik – Sverige riskerar 40 miljarder i böter

Peter Alestig: Mardrömssiffran målar in regeringen i ett hörn