Taylor Swift och Matthew McConaughey skyddar sig mot AI

Det ser ut som att Taylor Swift och Travis Kelce redan har gift sig. I Tiktok-klipp byter de ringar med varandra, firar med Timothée Chalamet och tillkännager på samma gång att de väntar sitt första barn. Allt tycks klaffa för Swift i klippen, men det finns ett problem: det är AI-genererat.

Nu har Taylor Swift, tillsammans med sitt företag, ansökt om att varumärkesskydda sin röst och sitt utseende. I april skickade hon in tre ansökningar till det amerikanska patentverket. Ansökningarna bestod av två ljudklipp där hon presenterar sig själv och en bild från världsturnén ”The eras tour”.

Syftet med ansökan är att skydda sig mot AI-bedrägerier och deepfakes, enligt BBC. Bröllopsvideorna hör till det mer oskyldiga AI-innehållet på internet. Tidigare har pornografiska AI-bilder av henne cirkulerat och inför det amerikanska valet 2024 spred Trump ett AI-foto där Swift stöttar republikanerna.

Swift är dock inte först med att använda patentverket för att skydda sig mot AI. Tidigare i år beviljades skådespelaren Matthew McConaughey varumärkesskydd för sin röst och sitt utseende. I ansökan registrerade han bland annat sin berömda fras ”Alright, alright, alright” från kultfilmen ”Dazed and confused”. Enligt hans advokater är skyddet ett slags ess i den juridiska rockärmen som kan användas om någon försöker manipulera skådespelaren i AI-sammanhang, rapporterar Wall street journal.

Det är fortfarande förhållandevis nytt att kända personer ansöker om varumärkesskydd för att skydda sig mot AI. I Sverige har ännu inget liknande fall registrerats, men det är bara en tidsfråga, enligt Martin Berger, jurist på Patent- och registreringsverket.

– Det är högst troligt att det kommer att komma in sådana ansökningar i framtiden. Hur själva skyddet för en persons utseende eller röst skulle avgränsas är inte tydligt, men det är något vi och domstolarna har att ta ställning till när frågan väl aktualiseras, säger han.

Om någon skulle ansöka om att varumärkesskydda sig själv skulle Patent- och registreringsverket utgå från samma kriterier som gäller alla varumärkesansökningar. Ett av kriterierna är att rösten ska ha ett unikt kännetecken som direkt kan kopplas till kommersiella sammanhang.

– Utmaningarna ligger i att marknaden och konsumenterna i regel inte uppfattar en röst som ett varumärke. Det kan vara svårt att koppla en röst till ett kommersiellt ursprung utan att den finns i ett sammanhang där man känner igen den, som hos en karaktär i en film till exempel, säger Martin Berger.

Frågan om huruvida man äger sitt utseende eller ej aktualiserades när skådespelaren Q'orianka Kilcher tidigare i maj stämde både Disney och filmskaparen James Cameron och anklagade Cameron för att ha ”stulit” hennes ansiktsdrag till en av karaktärerna i filmen ”Avatar” från 2005.

I Sverige är det komplicerat att varumärkesskydda ett specifikt utseende eftersom det är svårt att peka ut ett kommersiellt ursprung. Däremot har det förekommit försök att varumärkesskydda porträttbilder och fotografier, även om de i regel inte kan härledas till ett kommersiellt original.

– Man äger egentligen inte sitt utseende som sådant. Det finns däremot regler mot utnyttjande av ens persons namn eller bild i marknadsföring och reklam. Samtidigt kan man förstå om det finns ett behov för framför allt kända personer att skydda sin röst eller andra egenskaper som är en del av ”det personliga varumärket”, säger Martin Berger.

Enligt Martin Berger är det i nuläget svårt att veta hur ett varumärkesskydd skulle kunna hjälpa i förhållande till AI.

– Snarare handlar det möjligen om bedrägerier enligt brottsbalken om någon skulle utge sig för att vara någon den inte är. Möjligen faller det under lagen om namn och bild i reklam, även om den lagstiftningen är gammal och kanske inte helt anpassad för sådana situationer, säger Martin Berger.