Ukraina utvecklar eget laservapen mot drönare

Våren 2024 meddelade den dåvarande brittiska försvarsministern Grant Shapps att Kiev skulle få ta del av prototyper av laservapnet Dragonfire som används för att bekämpa olika typer av drönare. Sedan dess har Ukraina tagit fram en egen modell, kallad Tryzub (treudd) som ska gå att montera på fordon och byggnader.

Enligt den inhemska utvecklaren Celebra Tech genomgår Treudden de sista testerna innan försvarssystemet ska vara redo att tas i användning på slagfältet. För den försvarsinriktade ukrainska nyhetssajten Militarnyi uppger företaget att lasersystemet ska kunna skjuta ner övervakningsdrönare på 1 500 meters avstånd. Attackdrönare ska gå att bekämpa på 900 meters håll.

Några länder, bland annat USA, Kina, Ryssland och Israel, har utvecklat laservapen som redan är i användning. I mindre skala även i Ukraina

Saudiarabien har ett israeliskt system på plats som används för att bekämpa iranska drönare som avfyrats från andra sidan Persiska viken. Under Irankriget har även Förenade Arabemiraten använt laser som en del av luftvärnet.

För att bekämpa inkommande projektiler riktas lasern mot komponenter som påverkar flygförmågan. Värmen från laserstrålen kan penetrera exempelvis en bränsletank eller förstöra en motor. Den kan också slå ut kameror som sitter på övervakningsdrönare eller drönare som fjärrstyrs med kontroller.

Med försvarsdrönare, som avfyras för att slå ut attackdrönare, har Ukraina kunnat kapa kostnaderna för luftförsvaret rejält. Man slipper numera använda robotar för hundratusentals kronor för att bekämpa de billigaste projektilerna – som Ryssland skickar i mängder. Med ett effektivt laservapen hade kostnaden kunnat bli ännu lägre.

När vapnet väl är på plats är det bara elen som kostar. Mellan 25 och 50 kronor per användning, skriver Deutsche Welle.

Trots att teknikutvecklingen gått framåt mycket de senaste åren är lasersystemen inte nära att utgöra kompletta luftvärn, konstaterar försvarsskribenten Jared Keller i en intervju med den tyska nyhetskanalen.

Lasern måste riktas mot projektiler under en stund för att den ska vara effektiv, en svaghet när projektilen som ska skjutas ner rör sig i flera hundra kilometer i timmen. Dessutom påverkas prestandan av vädret. Om det är fuktigt i luften, är molnigt eller regnar, fungerar den sämre. Lasersystemen är också känsliga för värme, något som saudierna ska ha haft problem med i samband med Irans attacker.

Därför, menar Keller, bör lasern endast utgöra en del av ett luftvärn som har flera lager.

Enligt Celebra Tech har Ukrainas nya laservapen utrustats med AI-assisterad målsökning och radarsystem. Utöver de mobila plattformarna, som enligt planen ska ut till frontlinjen, hoppas Ukraina kunna använda systemet för att skydda kritisk infrastruktur.

De skulle exempelvis kunna stationeras ut vid industrier och monteras på militäranläggningar.