Brittisk politik 2024-2026: Från historisk valseger till kris och avgång

2024

Under 2024 präglades Storbritannien av återkommande regeringskriser och ekonomisk trötthet. Brexit och ett flertal snabba premiärministerbyten hade urholkat väljarnas förtroende för det politiska systemet.

Keir Starmer lovade folket att en röst på Labour skulle leda till ett bättre, stabilare och rättvisare land. I Labours valmanifest lyftes fem fokusområden fram: ekonomisk tillväxt, ren energi, säkrare gator, utbildning och sjukvård.

Situationen ledde till en historisk valseger och efter 14 år i opposition fick Labour makten. Den 5 juli tillträdde Starmer som Storbritanniens premiärminister och partiet fick stor majoritet i parlamentet.

Redan innan valet hade finansministern Rachel Reeves byggt upp en relation till näringslivet och utlovade en stram finanspolitik. Reeves sade också att Labour inte skulle genomföra några drastiska skattehöjningar. Tack vare hennes löften reagerade marknaden positivt på maktskiftet. Pundet stabiliserades och räntorna hölls i schack.

Rachel Reeves meddelade kort efter valvinsten att det statliga stödet för uppvärmning skulle bantas – ett stöd som är viktigt för många britter. Beslutet väckte ilska. Till följd av Ukrainakriget är elpriserna extra höga. Regeringen backar till slut från beslutet.

Kontroverser kring den nyblivne premiärministern väcker kritik. Det visar sig att Keir Starmer tagit emot personliga gåvor, som konsertbiljetter och kläder, från Labours bidragsgivare. Skandalen gör att Starmers rykte hos britterna försämras.

Under samma år gör regeringen ett försök i att skära ner i välfärdssystemet – vilket möts av stort motstånd av de egna parlamentarikerna. Än en gång backar Starmer och hans regering efter att deras förslag mötts av protest. Han anklagas för att vara en kappvändare.

2025

I februari 2025 meddelar Starmer att Storbritannien ska höja sina försvarsutgifter till 2,5 procent av bnp, med start i april 2027. Det innebär den största satsningen på försvaret sedan kalla kriget.

I maj sluts ett handelsavtal mellan Storbritannien och USA, vilket innebar lättnader för handel och investeringar mellan länderna. Det sågs som en viktig framgång för Starmerregeringen efter Brexit. Avtalet stärkte tillfälligt Starmers förtroende, särskilt bland näringslivet och internationella aktörer. På sikt minskade dock effekten, eftersom avtalet inte fullt ut kunde väga upp för de ekonomiska utmaningar landet stod inför.

I oktober presenterade finansminister Reeves de största skattehöjningarna på flera decennier.

I slutet av 2025 börjar den brittiska ekonomin vackla. Tillväxten stagnerar, inflationen stiger och missnöjet bland befolkningen ökar, särskilt på grund av de negativa effekterna av Brexit.

2026

Mellan januari och mars 2026 skakar skandaler kring rådgivaren Peter Mandelson regeringen efter hans kopplingar till sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Skandalen ledde till ett stort förtroendetapp för Starmers regering och avgångarna av stabschefen Morgan McSweeney och kommunikationschefen Tim Allan förstärkte bilden av en regering i kris.

I maj gör Labour ett katastrofalt resultat i lokalvalen, vilket leder till att över 70 parlamentsledamöter öppet kräver Keir Starmers avgång. Labour förlorar bland annat röster till det högerpopulistiska partiet Reform UK och till vänsterns Det Gröna partiet.

Missnöjet kulminerar i flera ministeravhopp, däribland hälsominister Wes Streeting och samhälls- och bostadsminister Miatta Fahnbulleh.

Samtidigt vinner Andy Burnham ett fyllnadsval i Makerfield och lyfts fram som utmanare till partiledar- och därmed premiärministerposterna.

I juni fördjupas krisen ytterligare för Starmer. Stödet för honom har rasat och kvar vid hans sida finns nu bara en handfull ”vänner och familjemedlemmar”, enligt källor till The Telegraph, som även uppger att Starmer kommer meddela sin avgång måndag den 22 juni.

Läs mer här:

Uppgifter: Starmer väntas meddela sin avgång på måndag