EMP-bomber: Ett växande hot i skuggan av kärnvapenmodernisering
En resumen
- Hotet från EMP-bomber ökar i takt med kärnvapenmodernisering, särskilt efter Ukrainakriget.
- En EMP-attack kan slå ut Sveriges elförsörjning, kommunikationer och transporter, och även varningssystem som "Hesa Fredrik".
- Äldre bilar och analoga reservsystem kan bli nödvändiga.
Resumen generado por IA
Por qué importa
Hotet från EMP-bomber, kärnvapen som detoneras ovanför atmosfären, blir allt mer aktuellt i takt med moderniseringen av kärnvapenarsenaler. En attack kan slå ut stora delar av samhällets infrastruktur.
I takt med att kärnvapenarsenaler moderniseras blir även hotet från det som kallas EMP-bomber allt mer aktuellt.
– Vi märker jättestor skillnad sedan Ukrainakriget, säger Fredrik Nielsen, som forskar på just EMP på Försvarets forskningsinstitut, FOI.
En EMP-bomb är ett kärnvapen som detoneras ovanför atmosfären. Om det skedde över Sverige skulle en stor del av vår strömförsörjning och elektronik slås ut, transporter och kommunikationer försvåras, enligt Myndigheten för civilt försvar.
Problem med flyglarm
Inte ens varningssystemet ”Hesa Fredrik” skulle klara sig.
– Det skulle bli en enorm påverkan på samhället. Vi skulle få problem med att använda flyglarm, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef över avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.
Även om skyddsrummen är EMP-säkra skulle evakueringar bli svåra, enligt Henrik Larsson.
– Det är egentligen bara äldre bilar som skulle fungera.
Analoga reservsystem
Idag förlitar sig världens militärmakter till stor del på elektronik. Till och med ammunition kan innehålla avancerade komponenter.
Det innebär en ökad sårbarhet. För att kunna fungera efter en EMP-attack krävs olika skyddsåtgärder, som att skärma av strålningen eller att ha analoga reservsystem.
Försvarets materielverk har en anläggning som kan skapa en elektromagnetisk puls med atombombs styrka för att testa hur olika skyddsanordningar fungerar.
– Vi kör stridsvagnar, hjulfordon, kanoner och ammunitionslådor, säger Andreas Näslund, provledare på anläggningen.
Sverige möjligt mål
Hittills har en EMP-bomb aldrig använts i skarpt läge. Däremot har Washington Post rapporterat om att USA övervägde det i samband med Gulfkriget på 90-talet, men slutligen avstod. Bland annat för att inte vara först med att använda kärnvapen i regionen.
Under 80-talet tänkte försvarsplanerare att Sverige inte var ett primärt mål, men ändå skulle kunna drabbas av störningar från EMP genom den stora ytan som täcks in. Det kallades ”åskådarfallet”.
Den bilden har nu ändrats.
– Uppfattningen nu är att Sverige skulle kunna vara ett mål för en sådan här attack, säger Fredrik Nielsen, FOI.
Video: Se hur en EMP-bomb fungerar och när militär utrustning testas. Av säkerhetsskäl är det FMV som filmat.
Preguntas abiertas
- Hur effektiva är befintliga skyddsåtgärder?
- Vilka specifika länder utgör det största hotet?
- Hur sannolikt är ett faktiskt användande av EMP-vapen?
