Nytt svenskt lagförslag: 15-årsgräns på sociala medier

Få politiska förslag är så lätta att sluta upp bakom på ren magkänsla som någon form av åldersgräns på nätet. Det är väl därför partier från höger till vänster har föreslagit olika varianter. Någon vill ha Bank-ID för vartenda konto, någon vill ha EU-reglering.

Nu har regeringens egen utredare överlämnat ett första förslag på en ny svensk lag. Det är en inriktning som säger vad man vill göra, inte hur. Men huvuddraget är tydligt: Sociala medier ska få en 15-årsgräns.

Det är en hållning omgärdad av en mängd fallgropar som utredningen gör sitt bästa för att navigera kring. Hur definieras sociala medier? Ska man inte få chatta med familj och vänner? Ska barn inte få spela datorspel? Ska all form av anonymitet på nätet förbjudas?

För att inte omfatta för mycket landar utredningen i en någorlunda strikt definition. Det ska gälla onlineplattformar där man kan:

1. upptäcka, ansluta sig till och kommunicera med varandra, och

2. med allmänheten dela och upptäcka innehåll.

Det är alltså själva det sociala i de sociala medierna som förbjuds. Rimligtvis skulle en app som Tiktok där man inte kan kommunicera med varandra utan bara sitta och glo vara helt okej. Även Youtube kommer undan, så länge man inte har loggat in.

Med andra ord: Grönt ljus åt att treåringar stirrar på det sämsta Youtube kan erbjuda tills ögonen blöder, bara ingen under 15 får för sig att ”upptäcka, ansluta sig till och kommunicera” med folk.

När man pratar om kroppshets, beroendeframkallande algoritmer och våldsamt material, då är det oftast Instagram, Tiktok och Youtube man menar. Men även om de kallas sociala medier, så är de inte särskilt sociala. I första hand är de algoritmstyrda flöden av mer eller mindre professionellt skapat innehåll.

Youtube fungerar absolut utan inloggning. De andra skulle lätt kunna lansera varianter som också gör det om den här definitionen blir dominerande.

Saken är att utredningen adresserar det här. Där lyfts ”algoritmstyrda flöden och plattformsdesigner som uppmuntrar till ökad användning och leder till beroendeframkallande beteenden.” Där påstås det mer tveksamma att det kan ”räcka med att barnet tittar på ett gulligt djur som ramlat, för att bara minuter senare ha ett socialt medieflöde bestående av bilder och filmer som normaliserar djurtortyr.” Men låt gå.

Att nätet kan användas för rekrytering till gäng och för politisk radikalisering förklaras också tydligt. Men ska man tro polisen så är det i första hand på krypterade meddelandetjänster sådan rekrytering sker. Och meddelandetjänster, liksom e-post, ska undantas så att unga kan prata med familj och vänner.

Risken att barnen söks upp av pedofiler på plattformarna? Jo, den risken ser utredningen. Men en av de mest kritiserade plattformarna ur det perspektiv är spelet Roblox, och det ska undatas trots sina sociala funktioner för att det primärt är ett spel, precis som Fortnite och Minecraft.

Det är lätt att förstå vilka problem den här utredningen vill lösa. Det är svårare att se hur fokuset på just det sociala i sociala medier löser det.