Svensk livsmedelsproduktion: Tillit och sårbarheter

En opinionsundersökning från LRF visade tidigare i år att tilltron till den svenska livsmedelsproduktionen är låg. Stor andel av befolkningen tvivlar på att maten skulle räcka om en längre kris inträffar.

– Det är en utbredd missuppfattning. Maten räcker mer än gott och väl till den svenska befolkningen, säger Elin Röös.

Mer mat räcker inte

Enligt Livsmedelsverket skulle den inhemska maten kunna täcka energibehovet för 14 miljoner invånare.

Trots det framställs ofta den höga livsmedelsimporten som att Sverige är för beroende av andra länder när det gäller råvaror.

– För stort fokus på att producera mer blir problematiskt. Man måste tänka på vad som behövs för att den här produktionen ska kunna fungera och för att den också ska kunna nå fram till tallriken, säger Elin Röös.

Sårbarheterna vi missar

I en rapport från forskningsnätverket Plate, där Elin Röös är en av författarna, framhålls att det viktigaste är att identifiera var produktionen är som mest sårbar. Det kan vara infrastruktur, energiförsörjning, lagerhållning, förädlingskapacitet, med mera.

När regeringen förra året beslutade om Livsmedelsstrategin 2.0 ingick satsningar på ökad svensk produktion, stärkt beredskap och en mer robust livsmedelskedja.

Kommunen sticker ut i beredskapsarbetet

Enligt Elin Röös sticker Södertälje kommuns unika lokala arbete med livsmedelsberedskapen, som SVT tidigare har rapporterat om, ut.

– I fallet med Södertäljes baljväxter jobbar man med lokala producenter och ser till hela att hela kedjan fungerar. Det visar att man kan slå många flugor i en smäll, både med beredskap med miljöfrågor, hållbarhetsfrågor och med lokal utveckling.