Svenska VA-nät kräver samordning för att spara pengar och minska störningar

Dricksvatten- och avloppsnätet i Sverige står inför stora utmaningar på grund av eftersatt underhåll, befolkningstillväxt, klimatförändringar och skärpta miljökrav. De stora underhållsbehoven av VA-ledningsnäten gäller för de flesta kommuner i Sverige.

Nätverket av kommunala vatten- och avloppsledningar är placerade under våra gång-, cykel- och bilvägar som behöver grävas upp när ledningarna ska bytas.

I en gata kan det finnas flera olika lager av saker som gör det moderna livet bekvämt:

Avlopp

Dagvatten

Vatten

Fjärrvärme

Fiber

El

Om alla behöver göra underhåll, men inte samordnar så kan det bli många grävningar. Nu har Youen Pericault, forskare i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, skrivit en doktorsavhandling kring hur man systematiskt kan samla data och på så vis samordna sina insatser.

Pengar kan sparas

Tidigarelagt underhåll med upp till 15 år för att kunna samordna underhåll kan ge pengar att tjäna, enligt forskaren. Upp till 15 procent har han räknat ut att man kan spara på att samordna.

– Det minskar kostnaderna för aktörerna, koldioxidutsläpp från gatuarbetet och inte minst trafikstörningar för allmänheten, säger Pericault.

Hittills har forskningen gjorts i samarbete med Lumire i Luleå Kommun och handlar om att samordna vägarbete med VA-renovering. Pericault har tagit fram ett modelleringsverktyg för ändamålet.

Omfattande kostnader

Luleå kommun lägger 50-60 miljoner kronor per år på att reinvestera i vatten och avlopp nere i marken.

– I VA-Sverige bedömer man att man behöver lägga 37 miljarder kronor per år i reinvesteringar och på grund av nya krav på läkemedelsrening och annat, säger Petra Viklund, vatten- och avloppschef vid Lumire.

I ett nytt forskningsprojekt ska modellen testas skarpt i ytterligare fyra kommuner. Skellefteå har redan sagt att de vill vara med.