USA:s truppnärvaro i Europa – en komplex militärstrategisk fråga

Helsingborgsmötet kom och gick, och mycket handlade om amerikanska trupper när ”Sundets pärla” blev storpolitisk arena.

Natoforskaren Magnus Christiansson öppnade nyhetsveckan med skräck, när han sa att Nato har blivit en zombie.

Liknelsen kom efter beskedet att USA skulle ha stoppat 4 000 soldater till Polen.

Men så kom nya uppgifter, och siffrorna började snurra i räknehjulet:

* Först ett besked om 5 000 färre amerikanska soldater i Europa.

* Sedan meddelade Donald Trump att han ska belöna Polen med 5 000 soldater på grund av att han gillar landets nya president.

Är det någon som greppar matematiken?

Riktningen är ändå klar – USA:s president kommer att ta hem trupper från Europa. I den debatten kan det ibland låta som att USA inte behöver sina allierade i Nato.

Det är fel.

Du kan till exempel lyssna på Natos överbefälhavare Alexus G. Grynkewich. Han är Trumps fyrstjärniga general och chef över USA:s europeiska kommando.

I Trumpadministrationens ögon är försvaret av USA:s ”homeland” nummer ett. Grynkewich satt i våras i senaten och pekade på hur Nato bidrog till det målet. Det är Natoallierade som bevakar de ryska ubåtar, som kan hota USA:s östkust om de lyckas smita ut i Atlanten.

Här är Storbritannien viktigt. Norge är en absolut nyckelspelare, med vältrimmade undervattenssensorer, stor erfarenhet och lång kust ända mot Kolahalvön, där Ryssland samlar en stor del av landets kärnvapen.

Island, Grönland, Norge, alltså Natos ”High North”, är i Grynkewichs analys nyckelområden för amerikansk säkerhet. Han anser även att Finland och Sverige stärker Nato i Arktis.

Europa är med generalens ord en plattform för försvaret av USA.

Tillgången till baser i Europa är en annan viktig bit för amerikansk maktprojektion i Mellanöstern och Afrika. Trumps ilska mot länder som Spanien understryker bara det behovet.

Försvarsminister Pål Jonson (M) har varit med under Helsingborgsmötet. Han ger några ytterligare exempel på varför Europa är viktigt för USA:

Det bor ungefär 1,5 miljoner amerikaner i Europa. Det finns tiotusentals amerikanska företag här. Över Atlanten löper världens största handelsrelation.

Carl-Johan Edström, chefen för Försvarsstaben, var också på plats. Han pekade på Östersjön, där den svenska försvarsmakten utvecklat teknik som intresserar USA.

Det handlar bland annat om militära förmågor under ytan, tänk sonarer och sensorer.

– Det är ingen tillfällighet att USA är här med sin marinkår. Det är för att lära sig, sa Edström.

Och visst – allt detta kan vara att predika för redan frälsta européer. USA är naturligtvis störst och starkast i Nato. Men inte ens de klarar allting på egen hand. Det vet general Grynkewich.

Man ska inte göra sig några illusioner om att han kommer gå emot Trump. Grynkewich kommer att minska USA:s närvaro i Europa, men han är väl sedd i Europa som en person med realpolitisk förmåga. En militär som borde kunna genomföra USA:s ombalansering från Europa under de ”ordnade former” som statsminister Ulf Kristersson (M) efterlyser.

Det finns optimister bland Natos diplomater, sådana som menar att epoken Trump är ett mellanspel. Tanken är att alliansen återgår till något mer normalt efter nästa presidentval i USA.

Under tiden får europeiska ledare hoppas att general Grynkewichs ord kommer att höras i Pentagon och Vita huset.

De spelar stor roll för den här försvarsalliansens framtid.