Kriminella nätverk rekryterar via Signal och Telegram med kodat språk

På meddelandetjänster som Signal och Telegram pågår en konstant jakt på arbetskraft. Där annonserar kriminella nätverk efter utförare som kan spränga en port eller skjuta en rival.

Rekryteringen på nätet har blivit en central del av gängens verksamhet. De som nappar på uppdragen är ofta unga – och språket i annonserna utformas därefter.

Men färgglada emojier och slang fyller också en annan funktion.

– Man skapar ett eget språk för att undkomma plattformarnas algoritmer. Ofarliga symboler får en helt annan innebörd, säger Theodor Smedius, intendent på Polisens nationella operativa avdelning.

Vissa symboler är mer lättbegripliga än andra. En vattenpistol kan stå för skjutning, en dödskalle för ett morduppdrag. Andra är mindre uppenbara. En dörr kan vara ett utpressningsuppdrag, där en attack riktas mot en bostad för att skrämma offret.

– Ett klassiskt exempel är ju äpplesymbolerna, både gröna och röda. I en viss kontext betyder det handgranat, säger Smedius.

De senaste åren har polisen ökat pressen på techplattformarna att agera mot våldsannonserna.

– De har inte gjort tillräckligt mycket. Nu kommer de allra flesta till bordet och vill hjälpa till. Då måste vi också ge dem förutsättningarna.

Polismyndigheten förser därför plattformarna med ett slags gänglexikon. Det innehåller både emojier och slanguttryck som ofta förekommer i rekryteringsannonserna.

– Vi översätter för att de ska kunna mata sina algoritmer med den här informationen och självsanera sina plattformar, berättar Smedius.

Trots stora framsteg finns fortfarande techjättar som inte samarbetar med polisen. Signal är det tydligaste exemplet. Det är ingen slump att den krypterade meddelandetjänsten också är gängens favorit, enligt Smedius.

Ett nytt lagförslag kan dock ge polisen möjlighet att ställa hårdare krav på bolagen. Regeringen vill att plattformarna ska bli skyldiga att plocka ner rekryteringsmaterial inom en timme efter att polisen kommer med sin begäran. Annars väntar böter upp till fem miljoner kronor.

Sverige har fått ett särskilt undantag från EU för att gå fram med lagstiftningen, som ännu inte klubbats i riksdagen. Utformningen har stora likheter med EU:s förordning för terrorinnehåll, som plattformarna sedan ett par år tillbaka är skyldiga att ta bort.

– Det här har varit jättefterfrågat av oss. Det kommer verkligen kunna få effekt om vi både har lagstiftningen och ett system där plattformarna aktivt stärker sin förmåga att självsanera.

Ingen enskild åtgärd kommer att kunna stoppa gängvåldet. Men att slå mot rekryteringen på nätet skulle vara ett kraftigt slag mot nätverken, enligt Smedius.

Och det finns inget annat sätt än att få techbolagen att agera, anser han. Många misstänkta våldbeställare har gripits i utlandet under det gångna året. Ändå har polisen svårt att se någon minskning av rekryteringsinnehållet och annonserna på nätet.

– Det bara fortsätter. Vi kommer inte att kunna utreda bort det.