Sveriges seger mot Tunisien visar hur verklighetsfrånvänd uppdelningen av "svenskhet" är

Sverige besegrade Tunisien med 5–1. Fyra av de fem svenska målen gjordes av spelare med invandrarbakgrund. Yasin Ayari gjorde två mål, Alexander Isak ett och Viktor Gyökeres ett.

När svenska landslaget vinner jublar vi tillsammans. Då spelar det ingen roll var en spelares föräldrar är födda, vilket språk som talades i hemmet under uppväxten eller vilket efternamn spelaren bär. Då är de svenska landslagsspelare som representerar vårt land med stolthet.

Men frågan om vem som egentligen räknas som svensk återkommer ständigt i den politiska debatten. Under senare år har vi fått höra att svenskheten måste skyddas, att människor ska anpassa sig och att det finns en tydlig gräns mellan ”svenskar” och andra.

Landslagets seger visar hur verklighetsfrånvänd denna uppdelning är. Sverige byggs varje dag av människor med olika bakgrunder. De arbetar inom vården, kör bussar, driver företag, undervisar våra barn, forskar vid våra universitet och representerar vårt land inom kultur och idrott.

Alexander Isak, Yasin Ayari och Viktor Gyökeres är inte svenska när de gör mål. De är svenska före, under och efter matchen. Precis som miljontals andra människor med utländsk bakgrund som lever sina liv i Sverige.

Den verkliga frågan är därför inte om dessa spelare är svenskar. Frågan är varför vissa fortfarande tvekar inför att se dem som självklara delar av Sverige.

När vi står på läktaren och sjunger nationalsången tillsammans borde svaret vara uppenbart.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar