Vattenbrist på Gotland: Duschförbud och höjda avgifter väntar

Termometern visar på 17,9 grader i havet vid Visby. En jämn ström av morgondoppare kan sätta på sig klistermärket ”jag har inte duschat i dag”, som delas ut vid bryggan. På en anslagstavla kan deltagarna pricka av sig. Centern presterar hittills bäst av partierna med badglada ungdomsförbundare.

De som i stället tog en dusch på morgonen märkte att vattnet inte flödade som vanligt. Sedan den 10 juni råder vattenbrist på ön. Ett sänkt tryck i ledningsnätet är en av flera åtgärder från regionens sida för att hindra ett nödläge.

– Vi har blivit kontaktade av enskilda fastighetsägare vars grävda brunnar inte längre ger vatten. Vi ser också att nivåerna är låga i våra vattenmagasin. Sedan är det så med magasin; man vet inte när man når noll. Vattensituationen är skör, sammanfattar Susanne Bjergegaard Pettersson, VA-expert på region Gotland.

Gotland är i samma sits som flera områden i södra Sverige där vattenfrågan blivit allt mer akut. Nyligen rapporterade DN om nya brunnar i Skåne som kan ta upp vatten som är 900 år gammalt.

På Gotland planerar man att bygga en tredje avsaltningsanläggning för att öka tillgången. Dessutom byts gamla läckande ledningar ut. Men detta är dyrt. Kraftigt höjda avgifter för gotländska hushåll och företag är inte populärt.

Regionrådet Meit Fohlin (S) anser att vattenförsörjningen även är en nationell fråga.

– Sverige har en underhållsskuld i VA-näten på 560 miljarder till 2040. Det motsvarar en femdubbling av kommunal skuldsättning med allt vad det innebär i ränterisker och så vidare, säger hon.

Men med tanke på vattenläget; hur vettigt är det att ha till exempel Almedalsvecka, Stockholmsvecka och Medeltidsvecka som lockar fler turister till ön?

– Det kan man förstås diskutera. Vi lade om vår besöksstrategi för ungefär ett år sedan. Nu är inte längre syftet att locka många fler till ön. I stället handlar det om mer kvalitet där kanske färre kan söka något mer specifikt, säger Meit Fohlin.

Hon vill dessutom gärna se en turistavgift (som en del kallar turistskatt), som finns på många håll på kontinenten för att finansiera infrastruktur som utnyttjas av besökare.

– När vi reser till andra öar i Europa tycker vi det är självklart att vi ska bidra till att de kan ha vatten. Man betalar gärna 50 spänn eller 100 spänn per natt för att bidra till det som man vet att det kostar på Mallorca med överturism.

De stora vattenförbrukarna på Gotland är kalkindustrin, livsmedelsindustrin och hushållen, inklusive turism. Frågan är om vattensituationen långsiktigt medger allt detta.

– Den storskaliga kalkbrytningen har vi ingen rådighet över. Där måste vi förlita oss på att myndigheter och domstolar gör rätt bedömning, men vi har varit väldigt negativa till att man fortsätter ge 30-åriga tillstånd, säger Meit Fohlin.

– När det gäller turism och gröna näringar, som är våra två viktigaste näringar, så är svaret nej – om vi inte lyckas hitta mer grundvatten och få mer vatten att stanna på land.