Datacenter-boomen: Sveriges elnät pressas av AI-fabriker

Det beskrivs som ”den största infrastrukturutbyggnaden i mänsklighetens historia”. Den som gör det är Jensen Huang, vd för Nvidia, världens största teknikföretag inom artificiell intelligens, AI. Han syftar på den närmast explosiva tillväxten av nya datacenter, eller AI-fabriker som de idag ofta kallas – och allt mer utvecklas mot.

Vi tänker sällan på dem där de står, ofta undangömda i anonyma industribyggnader, men de styr snart sagt allt vi gör.

– Datacentren är ryggraden i det moderna samhället. Om du skulle stänga av alla datacenter i fem minuter så har du kaos i hela samhället, säger Pär Johansson, ordförande för branschföreningen Swedish Data Center Industry Association.

Han talar naturligtvis delvis i egen sak, men det är en brutal sanning som är svår att blunda för. Pär Johansson påpekar att beroendet sträcker sig långt bortom våra mobiltelefoner och streamingtjänster.

– Utan datacenter kan du inte betala med kort och inga trafikljus fungerar. Dagens moderna lantbruk använder datacenter för att planera hur traktorerna kör och när de ska skörda. Likadant är det i skogsindustrin, när maskinerna är ute i fält och kapar upp vindfällen skickar de direkt data till sågverken om vad som ska sågas upp och hur mycket som kommer in. Datacenter är med överallt.

Utbyggnadstakten går nu också i ett rasande, accelererande tempo.

Sedan Meta, dåvarande Facebook, öppnade sina serverhallar i Luleå 2013 har miljardinvesteringarna i Sverige avlöst varandra. I Sverige finns i skrivande stund 116 datacenter, enligt Data Center Map. Ytterligare ett antal är under uppbyggnad, planerade och aviserade. Hur många är svårt att få en överblick över. Men planer finns för nya stora datacenter i Jokkmokk, Sollefteå, Skellefteå, Strängnäs, Borlänge, Sundsvall, Lidköping, Horndal... Och det är bara början av listan.

Ett sätt att mäta datacenterutvecklingen är också hur mycket el anläggningarna har behov av. Enligt branschrapporten Datacenter Impact Study ligger den nuvarande installerade kapaciteten i Sverige på cirka 800 megawatt. Det är en fördubbling sedan 2020. Under 2025 kom det samtidigt in nya ansökningar till statliga Svenska Kraftnät, som hanterar stamnäten för el i landet, om elanslutningar om cirka 4 500 megawatt till planerade datacenter. Det skulle innebära en utbyggnad som blir mer än fem gånger dagens svenska datacenter.

– Det har gått jättefort, fortare än vad jag tror att någon har kunnat förutspå. Det har blivit större behov av fler datacenter, samtidigt som de blir större i sig. Magnituden har ökat enormt, säger Pär Johansson.

Den massiva utbyggnaden drivs just nu till stor del av den snabba AI-utvecklingen. Det har också riktat strålkastarljuset mot branschens växande elbehov.

– En vanlig missuppfattning är att datacenter är stora elslukande monster. Ett datacenter använder de facto ingen el i sig självt, utan det är allt det vi gör i samhället som kräver datorkraft, som kräver el. Allt det vi gör på mobilen, på datorn, med bankomatkortet. Ett datacenter som inte har någon aktivitet i servrarna drar lika mycket el som en vanlig kontorsbyggnad, menar dock Pär Johansson.

Norden, och i synnerhet Sverige, är högintressant för internationella datacenteraktörer tack vare vår ställning som nettoexportör av just el. Men trots elöverskottet finns utmaningar. Det absolut största hindret för teknikbolagen att sätta spaden i marken är kapacitetsbristen i det svenska elnätet.

– Vi kan producera mycket el, men vi kan inte få den dit där det finns möjlighet att bygga datacenter, säger Pär Johansson

Därtill pekar han på att Sverige, till skillnad från Norge och Finland, saknar en nationell datacenterstrategi. Det kan vara en av förklaringarna till långa ledtider för branschen. I Sverige kan det ta fyra år att få alla tillstånd klara för att börja bygga, jämfört med halva den tiden i Norge, enligt Pär Johansson.

– Det är bolag som har tittat på Sverige men styrt om för att etablera sig på andra håll i Norden i stället. Finland och Norge har tagit emot fler AI-datacenter än vad Sverige har gjort.

I takt med den accelererande expansionen växer också opinionen mot fler datacenter på många håll i världen. I USA har motståndsrörelser mot nya datacenter spridit sig över landsbygden, och flera delstater överväger tillfälliga förbud mot fler nyetableringar, för att förhindra att skenande elpriser fortsätter upp.

Pär Johansson välkomnar mer av datacenterdebatt även här hemma.

– Det är definitivt en debatt man ska ta och diskutera sakligt. Det är lite grann som med vindkraft och solcellsparker. Vi vill ha mer grön el och digitala tjänster, men vi vill inte ha det i vår kommun eller i närheten av där vi bor. Men det är väl delvis branschens eget fel om det blir detsamma med datacenter. Vi måste bättre belysa vad vi egentligen är och gör i dagens moderna samhälle.