Nytt begrepp vill sätta ord på existentiell hälsa på öar

Det råder delade meningar kring vikten av existentiell hälsa men det faktum att det finns ett regeringsuppdrag i frågan kvarstår. Regeringen menar att det är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet och en fråga som behöver tas på större allvar.

Margareta Bohlin är docent i psykologi vid Göteborgs universitet och ledamot i Skärgårdarnas riksförbund. Hon menar att det finns väldigt lite kunskap om existentiell hälsa på öar, och har därför velat studera det närmare.

– Infrastrukturen och strukturella förutsättningar kan se ganska olika ut, dels beroende på vilken ö men det är ganska stor skillnad mot när man bor på fastlandet.

För att täppa till några av kunskapsluckorna har hon intervjuat och haft samtal med 51 personer i åldrarna 29-86 som bor på öar utan fast landförbindelse.

Vill mynta begreppet ”ösamhet”

Resultaten från studien presenteras i en rapport som släpptes i våras. Där används begreppet ”ösamhet”, en sammansättning av ö, gemenskap och ensamhet.

– Vi har velat sätta ord på nånting som var lite svårt att sätta ord på. Ösamhet fångar upp frågor om mening och tillhörighet, och hur det formas i samhällena.

Varför är det viktigt att ha ett begrepp för det?

– I den här studien tycker vi att det breddar förståelsen av ensamhet och gemenskap och hur det förhåller sig till hur människor kan ha en existentiell hälsa.

Det handlar alltså om att se existentiell hälsa inte enbart som ett individuellt eller psykologiskt fenomen, utan som något som formas i relation till plats, gemenskap och samhällsstruktur.

Föreslår ö-lag

Förhoppningen med studien är att den ska kunna användas som underlag för vidare forskning och mer konkreta insatser.

– Vi kanske behöver använda det här i policy och samhällsplanering när det gäller öar, vi kanske behöver en särskild ö-lag. Skottland har en ö-lag, Finland har en ö-lag. Det kanske är något vi ska fundera över.