Svenska myndigheter slår till mot "skuggflottan"
Hızlı Bakış
- Svenska myndigheter har genomfört flera bordningar av misstänkta "skuggfartyg" utanför sydkusten.
- Fartygen misstänks för krigsförbrytelser, miljöbrott och bristande sjövärdighet.
- Ett fartyg, Caffa, har beslagtagits och väntar på att överlämnas till Ukraina.
Yapay zekâ özeti
Neden Önemli?
Svenska myndigheter har under våren genomfört flera bordningar av fartyg som misstänks tillhöra den ryska "skuggflottan". Dessa fartyg misstänks bland annat för att ha transporterat stulet ukrainskt spannmål.
Det var en fredagseftermiddag i mars som nationella insatsstyrkan och kustbevakningen tog sig ut till fartyget Caffa med helikoptrar och båtar. Fartyget misstänktes segla under falsk guineansk flagg.
Operation ”Svart Kaffe” blev den första av hittills fem bordningar av misstänkta skuggfartyg utanför den sydskånska kusten. Under våren har trelleborgarna kunnat se fartygen som ligger ankrade. Två av dem, Sea Owl I och Jin Hui, ligger kvar med besättningen ombord. Sjömännen på Caffa har däremot fått lämna fartyget som ligger i Trelleborgs hamn i väntan på att lämnas över till Ukraina i en utredning om misstänkta krigsförbrytelser. Bulkfartyget finns på Ukrainas sanktionslista, och misstankarna handlar om att det ska ha använts för transport av spannmål som stulits från Ukraina.
– Det har alltid funnits falskflaggade fartyg, men vi upplever att vi ser en viss trenduppgång i våra hav som gjorde att vi också fick fler fall som vi kunde lära oss av och ingripa mot, säger Daniel Stenling, biträdande chef på operativa avdelningen hos Kustbevakningen.
Varje dygn passerar mellan fem och femton fartyg ur den ryska skuggflottan Sveriges kust.
Bakom vårens bordningar ligger ett intensivt samarbete mellan många myndigheter – som Kustbevakningen, polisen, Säpo, Transportstyrelsen, tullen och försvaret. Samarbetet har ökat förståelsen av vad Sverige har för mandat att ingripa mot skuggflottan, menar Daniel Stenling som också pekar på ett utökat underrättelsearbete.
– Från och med första mars fick vi väldigt breda mandat juridiskt för att bedriva underrättelseverksamhet. De har varit ganska smala för kustbevakningen tidigare, men nu har vi rätt att bedriva underrättelseverksamhet mot all form av brottslighet i den maritima miljön.
Han ser att bordningarna har fått effekt. De senaste månaderna har sanktionsbelagda fartyg i större utsträckning än innan dem undvikit svenskt territorialhav.
– Det tydligaste är att man går syd om Bornholm istället för att gå mellan Bornholm och Sveriges territorium. Vi ser sådana tendenser eller trender men det är väldigt kort tid, vi får se om det är bestående, säger Daniel Stenling.
Hur det påverkat falskflaggade fartyg tycker han däremot är för tidigt att slå fast.
– Vi hoppas att vi har skickat tydliga signaler men det återstår att se. Vi har för avsikt att fortsätta, om ett sådant här brott sker igen så kommer vi att agera på samma sätt.
Två av fartygen stoppades på grund av misstänkta miljöbrott. I ett fall utsläpp av olja, i det andra fallet utspolade kolrester. De fick lämna efter ingripandena, men tre fartyg har stoppats från att segla vidare på grund av brister i sjövärdigheten. Ett av dem, Caffa, ligger i hamn. På vardera av de två fartyg som fortfarande ligger ankrade utanför Trelleborg finns mellan 20 och 25 personer kvar ombord utan möjlighet att gå i land. Det är rederierna som ansvarar för besättningarna såväl som för att åtgärda fartygens brister.
Vilket ansvar har rederierna tagit i de här fallen?
– Vi kan konstatera att ett fartyg är beslagtagit i en brottsutredning. De andra två har inte löst problemen än så länge, så mycket kan vi säga i alla fall. De är fortfarande kvar utifrån att de inte har en giltig flagga och inte har sina papper och certifikat i ordning så att man kan segla vidare.
Om rederiet inte agerar faller ansvaret för de personer som befinner sig ombord på flaggstaten, och i tredje hand kuststaten, alltså Sverige. Daniel Stenling säger att svenska myndigheter har varit behjälpliga med att vid akuta lägen köra ut mat och vatten till fartygen.
– Vi kan inte låta sjömännen svälta ihjäl, det måste lösas, säger han.
Många frågor är nya och fortfarande obesvarade – som när ett fartyg kan betraktas som övergivet eller som vrak. Daniel Stenling hoppas att det inte ska gå så långt utan säger sig ha en förhoppning om att rederierna ska agera.
– Vi vill ju inte heller att de här fartygen ska bli liggande i svenska vatten hur länge som helst. Någonstans så kommer vi till en punkt där de inte kan ligga kvar, vi måste lösa det permanent. Där är vi inte än, vår förhoppning är att man ska ta ansvar.
Bundan Sonra Ne Olabilir?
Yapay zekâ öngörüsü — kesinlik taşımaz
Sverige kommer att fortsätta agera mot misstänkta skuggfartyg.
Çok muhtemel · Kısa vadede
Sanktionsbelagda fartyg kommer att fortsätta undvika svenskt territorialhav.
Muhtemel · Orta vadede
Açık Sorular
- När kan ett fartyg betraktas som övergivet?
- Hur påverkas falskflaggade fartyg av insatserna?
- När kommer rederierna att agera för att lösa problemen?






