Statligt stöd för kärnkraftsreaktorer i Sverige från augusti 2025
Från 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer i Sverige, i form av lån och prissäkringsavtal för upp till 5 000 MW.
Från 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer i Sverige, i form av lån och prissäkringsavtal för upp till 5 000 MW.
Från den 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödet omfattar statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt för upp till 5 000 MW, motsvarande fyra storskaliga reaktorer.

Extrema värmeböljor och låga vattennivåer i floder hotar kärnkraftverk i Ungern, Rumänien och Frankrike. Kraftverken är beroende av kylvatten från floder, men stigande temperaturer och torka har lett till reaktorstopp och varningar om framtida produktionsbortfall.

Ungerns kärnkraftverk Paks stängs ner helt för första gången på 44 år på grund av extremvärme och låga vattennivåer i Donau. Detta hotar Ungerns elförsörjning, och regeringen uppmanar till minskad elanvändning. Slovakien erbjuder hjälp vid behov.

Regeringen har godkänt två havsbaserade vindkraftsparker och en landbaserad, men elva ansökningar avslogs. Trots klartecken saknas ekonomiska förutsättningar för byggnation, och oppositionen efterlyser en bred energipolitisk överenskommelse för att främja både vind- och kärnkraft.

Finlands Miljöparti ser kärnkraft som en del av ett fossilfritt energisystem, i kontrast till Sveriges Miljöparti. Artikeln argumenterar för kärnkraftens klimatfördelar och jämför dödlighet med sol- och vindkraft, samt lyfter fram Finlands Mankala-modell som en inspirationskälla.