Sverige vill locka högkvalificerad arbetskraft – men regelverket sätter käppar i hjulet

Sverige för en restriktiv migrationspolitik samtidigt som befolkningen blir äldre och bristen på arbetskraft i många branscher växer.

Regeringens linje är att den strama migrationspolitiken främst ska gälla asylinvandringen, medan landet ska bli mer attraktivt för högkvalificerad arbetskraft.

Migrationsminister Johan Forssell (M) har tidigare sagt till DN att han vill göra Sverige till det mest attraktiva landet i EU för sådan invandring.

– Jag vill ha så lite byråkrati som möjligt. När vi tog över för tre år sedan tog det 103 dagar att få arbetstillstånd. Nu är vi nere på 19 dagar. Det är en enorm förändring. Sen finns det andra kategorier där det tar längre tid. Jag vill att handläggningstiderna ska kortas så mycket som möjligt.

Enligt Carl Bergkvist, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, försvåras arbetskraftsinvandringen när kraven höjs och regelverket inte är anpassat till dagens arbetsmarknad. Det gäller inte minst utomeuropeiska innovatörer som vill etablera sig i Sverige.

Han pekar på kravet på kunskaper i svenska för uppehållstillstånd som ett konkret hinder i regelverket – trots att arbetet på många it-företag bedrivs på engelska. Det riskerar att avskräcka människor från att söka sig till Sverige, säger han.

– Näringslivet har förändrats och regelverket är inte anpassat till hur man startar och driver företag i dag.

Han pekar på att handläggningstiderna för människor som kommer från ett land utanför EU och vill starta ett företag i Sverige är långa jämfört med konkurrentländer runtom i Europa.

– Här tar det ett till två år, om man har tur. Nio av tio ansökningar får avslag i Sverige medan andra länder kan lösa det här på ett par veckor.

Regeringen har lyft fram att handläggningstiderna för arbetstillstånd har kortats och att skärpta regler också handlar om att motverka fusk och missbruk. Johan Forssell har uppgett att han är villig att i diskussion med Migrationsverket utreda om det går att släppa på kraven för utomeuropeiska företagare.

– Detta är något vi jobbar väldigt mycket med. Det är en stor prioritet för mig, sade han i mars.

Men frågan gäller inte bara utomeuropeiska innovatörer som vill komma till Sverige. Den handlar också om dem som redan finns här och som skulle kunna bli en del av arbetsmarknaden, menar migrationsexperten Bernd Parusel.

Han anser att migrationspolitiken i Europa är motsägelsefull och ser det som anmärkningsvärt att Sverige och andra EU-länder använder pengar och kraft på att göra sig av med människor som har gått i skola och utbildat sig här.

– Ur en ekonomisk och demografisk synvinkel är det nästintill absurt att stänga ute unga migranter från utbildning och arbete och att använda så stora resurser för att tvinga dem att ge sig av, säger Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap vid Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps.

Enligt honom kommer debatten om invandring i Europa att förändras när arbetskraftsbristen blir mer påtaglig i människors vardag.

– Så småningom tror jag att det kommer att uppstå en slags konkurrenssituation om vilka länder som fortfarande kan locka till sig invandrare – vi har nog inte insett vilka utmaningar vi står inför ännu, säger Bernd Parusel.