Andy Burnham tar över Labour och utlovar stora förändringar

”A bloodless coup” – en kupp utan spillt blod.

Så beskriver brittiska journalister manövrerandet i Labourpartiet som ledde fram till Keir Starmers fall och Andy Burnhams maktövertagande på måndagen.

Just det slags intrigerande som många britter är innerligt trötta på.

Andy Burnham vet om det. Och han vet att hans tid är utmätt: nästa ordinarie val hålls om tre år.

– Vi har inte varit tillräckligt bra, vi måste bli bättre. Och det ska vi bli. Det här kommer att bli en brytpunkt för Storbritannien och medföra de största förändringarna på över 40 år – en helt ny politisk och ekonomisk modell, lovade Burnham utanför 10 Downing Street.

Sex premiärministrar har avgått på tio år i Storbritannien. Fem av dem från det Konservativa partiet (Tories), som nu kämpar för sin överlevnad. Labour riskerar att gå samma öde till mötes efter nästa val.

I opinionen ligger partiet redan långt efter Nigel Farages högernationalistiska parti Reform UK. Och till vänster jagar De gröna.

Burnhams svar på det? Att skylla på … Margaret Thatcher.

– På 1980-talet gjorde Storbritannien några felaktiga vägval. Den politiska makten centraliserades, den ekonomiska makten privatiserades, stora delar av landet avindustrialiserades, och vårt land har fortfarande inte återhämtat sig efter det, sade han.

Andy Burnham vill ge Englands gamla industristäder hoppet åter genom att göra politiken mer decentraliserad. Det ska handla ”mer om att lösa problem än om att ta poäng”.

Good luck, får man väl säga. Men samtidigt: hans budskap kan få genklang i många små- och medelstora städer.

Den första konkreta åtgärden blir att ”utrota hemlösheten” i Storbritannien. Konkret handlar det om en satsning på 340 miljoner pund (4,4 miljarder kronor) till åtgärder mot hemlöshet. Men det ingår också i en mycket större satsning på bostadsbyggande.

Under sin tid som borgmästare i Manchester förde Burnham en lång kamp mot hemlösheten. Resultatet var blandat: mellan 2017 och 2020 halverades antalet hemlösa, men sedan har det ökat igen.

Själv menar Burnham att det beror på att de nya stöd och boenden som skapades lockade utsatta från andra delar av landet.

– Det lärde mig att det enda sättet att lyckas är att göra detta tillsammans.

Att lova att utrota hemlösheten är också en signal till vänsterfalangen i Labour. Där minns man tydligt att Jeremy Corbyn under valrörelsen 2017 lovade att göra detta som första åtgärd efter en valseger.

Burnham lovar också att öka den statliga kontrollen över järnvägen samt vatten- och elproduktionen – och att lägga fram en tioårsplan för återindustrialisering av landet.

Det låter som en vänstersväng.

Men är det verkligen det?

Andy Burnham är en slipad politiker. När han tog över partiledarposten tackade han särskilt sin företrädare och mentor Neil Kinnock, som ledde Labour under 1980-talet och då gick en komplicerad balansgång mellan en radikal vänsterflygel och en mittenorienterad falang som sedan blev grunden för Tony Blairs ”New Labour”.

Nu ställs Burnham inför en liknande situation. Han behöver hantera en vänsterflygel som vill se konkreta reformer och en mittenfalang som är mån om ordning i statsfinanserna. Att en pragmatisk, mittenorienterad politiker som John Healey blir ny finansminister är därför inte förvånande. På så sätt håller Burnham balansen.

Men de flesta britter struntar i det politiska spelet – de förväntar sig konkreta förändringar i vardagen. Och de vill se dem snabbt.