G7-ledare oroade över Trumps Iran-avtal

När G7-ländernas ledare satte sig runt det vita, cirkelformade bordet i Évian på tisdagen var det självklara samtalsämnet det avtal – eller avsiktsförklaring (”memorandum of understanding” på engelska) – som Donald Trump undertecknat digitalt med Irans ledarskikt.

– Jag vill att avtalstexten ska offentliggöras, och det blir nog så om några dagar. Jag tror jag kommer att hålla en presskonferens där jag läser upp texten ord för ord, så att pressen bevakar det här ordentligt, för det är ett väldigt viktigt dokument, sade Trump.

På tisdagen visste de flesta av ledarna på G7-mötet fortfarande mycket lite om innehållet i avtalstexten, enligt diplomatkällor som CNN citerar.

Det enda som tycks säkert är att överenskommelsen ska undertecknas fysiskt i Genève på fredag. Den som håller i pennan då för USA blir vicepresident JD Vance. Han hävdar att dokumentet är ”en och en halv sida långt” och ”mycket allmänt hållet”.

Breda penseldrag, låter det som.

Iran har bekräftat att landets chefsförhandlare ska delta i ceremonin i Schweiz. Men är kriget verkligen slut, eller är detta bara ännu ett stapplande steg på vägen mot ett möjligt fredsavtal? Iran hävdar exempelvis att striderna kommer att upphöra även i Libanon – men då behöver även Israel gå med på det.

Frankrike och Storbritannien har i flera månader förberett en koalition av länder som säger sig vara redo att bidra till att säkra Hormuzsundet. Men samtliga vill att striderna ska ha upphört innan de skickar iväg sina fartyg.

– Vi behöver tydliga besked om att det inte blir några fler krigshandlingar och att båda sidor i konflikten vill att andra hjälper till med minröjningen. Är det så, då är vi redo att bidra, sade Tysklands utrikesminister Johann Wadephul på måndagen.

Sådana brasklappar har tidigare gjort att Donald Trump struntat i européernas erbjudanden. Men Macron – som vid G7-mötet vill framstå som en maktspelare av rang – antyder i en intervju med fransk tv att den franska insatsen kan inledas så snart som om en vecka.

– Vårt hangarfartyg Charles de Gaulle kan vara på plats två eller tre dagar efter det att ett avtal bekräftats. Vi kan också snabbt skicka en fregatt och flera minröjningsfartyg, säger han.

Franska flottan har erfarenhet från Röda havet, där man eskorterat fraktfartyg och skjutit ned enstaka drönare och ballistiska missiler.

Men Hormuzsundet är ett getingbo. Den som ger sig in där riskerar att bli utsatt för ett regn av drönarattacker, ballistiska missiler och angrepp från snabba motorbåtar. För att inte tala om sjöminorna.

Ingen vet hur många minor som Iran placerat ut – om landet gjort det alls.

Även Storbritannien och Italien skulle kunna delta med kort varsel. Italienska minröjningsfartyg finns utanför Djibouti i Östafrika. Britterna har skickat ner krigsfartyget HMS ”Dragon”. Men det lär ta flera veckor innan sundet säkrats.

Därför är det helt avgörande vad som faktiskt står i det där avtalet.

Återupptas striderna finns en inte obetydlig risk att Europas länder dras in i kriget, trots att man länge försökt hålla sig utanför. Hormuzsundet är trångt och den europeiske befälhavare som upplever att en drönare eller missil hotar det egna fartyget lär inte tveka att vidta motåtgärder. Sedan vet ingen säkert vad som händer.