Svenska värderingar är inkluderande – inte rasistiska

I en debattartikel i DN (22/7) menar ekonomhistorikern Erik Thosteman att rasism döljer sig bakom politikers användning av begreppet ”svenska värderingar”. Det är fel. Värderingsgemenskap och en tydligt definierad inkluderande svenskhet är motgift mot segregation och rasism.

Vad gör just de svenska värderingarna till svenska, frågar sig Thosteman. Systematiska undersökningar ger en tydlig bild. Enligt World Values Survey, världens främsta undersökning om värderingar, placerar sig Sverige som ett extremt land. Vi är sekulära, progressiva och litar på varandra. Vi är helt enkelt ett land som bygger på liberala ideal. Om att pojkar och flickor ska behandlas likadant. Om att HBTQ-personer ska få leva sina liv i frihet. Vi tror på demokrati. Svenskarnas värderingar är alltså både liberala och unika för Sverige. Det gör dem till svenska.

Ingenting av det här har kommit gratis. Politiker, inte minst från mitt eget parti, har i ett århundrade slagits för dessa liberala värderingar. Det har lett till att Sverige är världens bästa land att leva i.

Det betyder inte att vi inte har problem. Ett av dessa problem är det som jag beskrivit som värderingsgapet, i våra utanförskapsområden är många av de svenska liberala värderingarna satta på undantag. Toleransen för HBTQ-personer är lägre. Hederskulturen håller flickor och kvinnor i ett järngrepp. Islamism och klantänk gror. Dessa utanförskapsområden tillhör dock Sverige lika mycket som innerstaden eller den välbärgade förorten. Just därför är värderingsgapet ett politiskt problem som förtjänar reformer och uppmärksamhet.

Att bygga svenskhet på etnicitet rimmar snarare illa med våra svenska värderingar. Där tror jag att jag och Thosteman är överens. De svenska liberala värderingarna har i min bok ingenting med hudfärg eller hårfärg att göra. Alla människor som kommit hit från andra länder och bygger sina drömmar här visar varje dag att svenskheten är öppen för fler.

Men vi skiljer oss i vår analys av de svenska liberala värderingarnas funktion. Thosteman menar att dessa är exkluderande – jag menar att de är inkluderande. För värderingarna blir tillsammans med det svenska språket den karta som nya svenskar kan orientera sig kring i sin strävan efter att bli en del av vårt land. Att stå upp för dessa värderingar motverkar rasism, klantänkande, korruption och extremism.

Som en person vars familj själv invandrat kan jag också personligen vittna om existensen av svenska värderingar. De finns i kulturkrockarna jag upplevt, i de dolda reglerna jag försökte lära mig så gott jag kunde. I de möjligheter som Sverige gett mig.

Att säga att svenska värderingar inte finns är som att vara en fisk som inte ser vattnet den bor i – den som aldrig sett något annat ser dem helt enkelt inte.

Vi politiker har pratat om svenska värderingar i tio års tid. Men vi har inte lyckats leva upp till ambitionen att alla i Sverige ska omfattas av dem. Det är och förblir mitt jobb som integrationsminister.