DNA from museum insects reveals evolutionary secrets

Drosophila enhydrobia är nära släkt med bananflugorna i våra kök, men dess larver lever i starkt strömmande vatten och äter andra insekter. Den har inte setts till i naturen sedan 1981 och att hitta den igen i naturen är svårt, så i stället vände sig forskarna till museisamlingar med miljontals uppnålade insekter.

Genom att doppa den gamla flugan i en lösning kunde de utvinna DNA utan att förstöra exemplaret och därefter pussla ihop cirka 96 procent av arvsmassan. Det gör det möjligt att se nästan exakt vilka gener som förändrats när flugan gått från en vanlig bananfluga och fruktätare till ett rovdjur, till exempel gener för matsmältning och immunförsvar.

Ska studera miljöförändringar

Med hjälp av denna metod hoppas forskarna kunna förstå hur långsiktiga effekter av jordbruk, gifter och föroreningar påverkar genetiska förändringar. Med samma metod undersöker forskarna nu historiska fjärilar och andra insekter för att kunna följa de genetiska förändringarna över tid.

– Om man tittar på andra djur, som till exempel fjärilar eller humlor, så kan vi se vad som händer när man har introducerat olika gifter eller förändrat jordbrukspraktik och försöka klura ut hur vi kan undvika det, säger Marcus Stensmyr.

Att museiexemplar går att analysera utan att förstöras gör dessutom extremt sällsynta arter forskningsbara och förvandlar dammiga gamla insektssamlingar till en resurs för att förstå både evolutionen och framtidens miljöutmaningar.

– Det är spännande att väldigt ovanliga och sällsynta insekter eller andra djur helt plötsligt blir tillgängliga, säger Marcus Stensmyr.