Energipriserna och inflationen: En analys

Energipriserna

De europeiska gaspriserna ligger fortfarande högt jämfört med innan kriget, men har i alla fall letat sig ned till toppnivån från i vintras. Stora skador på viktig infrastruktur kommer troligtvis leda till högre gaspriser i år än vad som annars hade varit fallet, särskilt eftersom gaslagren är låga och behöver fyllas på till nästa vinter. Men storproducenten Qatar försöker nu snabbt växla upp exporten igen och en del bedömare tror att man kan nå 80 procent av den normala kapaciteten till slutet av sommaren. Resten kan dock ta flera år att återställa.

På oljesidan är bilden mer komplicerad. Priset har fallit snabbt de senaste dagarna och Nordsjöoljan ligger nu bara knappt 9 procent över nivån innan bombningarna av Iran inleddes. En snabb öppning av Hormuzsundet, tillsammans med lättade sanktioner på iransk olja, kan öka utbudet snabbt.

Den största risken är att det tar längre tid att få igång trafiken igen än många bedömare nu hoppas på. Osäkerheten kring till exempel minor skulle kunna försena det hela med ett par veckor, vilket skulle kunna pressa upp oljepriset något igen.

Bensin- och dieselpriserna

Åtminstone för svenska hushåll lär fallande bensinpriser vara den mest kännbara effekten.

En studie som Riksbanken publicerade i veckan visar att svenska transportpriser, vilket inkluderar drivmedel som bensin och diesel, brukar reagera snabbt vid utbudschocker på oljemarknaden men börja falla igen redan efter ett par månader. Ur det perspektivet framstår avsiktsförklaringen som särskilt vältajmad för att ge effekt.

Tack vare att oljemarknaden är så likvid och snabbfotad har vi redan sett ett stort prisfall bara de senaste dagarna. Det, tillsammans med sänkta drivmedelsskatter, borde kunna få ganska snabb effekt på priset vid pumpen.

Inflationen

När det gäller inflationen i övrigt är bilden mer blandad. För svensk del är pristrycket än så länge milt, men spridningseffekter kan dyka upp längre fram. Priserna på till exempel livsmedel och teknik brukar stiga efter energichocker, men med betydligt större eftersläpning. Här spelar logistiken kring viktiga insatsvaror som till exempel plast och gödsel stor roll, och effekterna är svåra att förutspå när söndertrasade leveranskedjor ska lappas ihop igen. Huvudvärken kan mycket väl ligga kvar en bit in på nästa år.

I omvärlden är det betydligt dystrare. Europeiska centralbanken ser redan att de höga energipriserna har börjat smitta av sig på andra varor och tjänster, och den nya Fed-chefen Kevin Warsh spenderade sitt första räntemöte med att lova att den amerikanska centralbanken ska få bukt med en envist hög inflation.

En god nyhet är att världsekonomin än så länge visat sig mer motståndskraftig än de flesta hade trott. Fortsätter den att ticka på blir det lättare att svälja lite högre priser.