Fjällräddningen larmas till Kebnekaise – tre dagar i rad

Bara den senaste veckan har fjällräddningen i Norrbotten ryckt ut tre dagar i rad för att rädda fjällbesökare från Sveriges högsta berg, Kebnekaise. Det har handlat om personer med smärtor, skador samt nedkylning.

– Det kan vara en kombination av att man inte är fysiskt redo och att vädret kan slå om väldigt fort. Går man upp på Kebnekaise kan man snabbt bli trött, svettig, blöt och kall. Då behöver man vara förberedd för det, och alla är inte det, säger Stefan Källström, verksamhetsutvecklare för fjällräddningen i Norrbotten.

Han har arbetat med fjällräddning under lång tid och mött många strandsatta.

– Jag har varit med om människor som ska bestiga Kebnekaise med sneakers, gympabrallor och t-shirt. Och så har man en ryggsäck med några mackor och en termos. Det räcker inte. Det är ingen vanlig promenad, säger Stefan Källström.

Hittills i sommar har fjällräddningen i Norrbotten haft 24 räddningsuppdrag. Förra sommaren blev facit totalt ungefär 50 uppdrag i länet. Vad slutsiffran landar på i år vill inte Stefan Källström spekulera om.

Han uppmanar fjällbesökare att läsa på ordentligt inför vandringen och noga se över vilken utrustning som behövs för att bege sig ut i vidderna.

– Blir man skadad, gör sig illa eller blir sjuk skickar vi så klart ut fjällräddningen. Men beroende på väder och omständigheter kan det ibland dröja innan man får hjälp. Man kan befinna sig långt ifrån infrastruktur, säger Stefan Källström.

Intresset för Kebnekaise är fortsatt stort, enligt Maria Ros Hjelm, generalsekreterare och vd för Svenska Turistföreningen, STF.

– Sveriges högsta berg lockar inte bara personer som vill upp på toppen. Vi ser också att miljön runt omkring lockar, även om man inte tänker sig att man ska upp. Det finns till exempel en fantastiskt vacker tur i dalgången runt fjällstationen, säger hon.

Samtidigt är Kebnekaise påverkat av klimatförändringarna. I fjol valde STF att pausa de guidade toppturerna längs den östra leden. Bakgrunden är framför allt ökade stenras och förändringar i glaciären, uppger Maria Ros Hjelm.

– Vi behöver lära oss mer. När ökar risken för stenras? Kan vi dra paralleller till ett visst väderomslag? Det är sådant vi försöker kartlägga. Vi krokar arm med forskare och andra experter för att lägga pusslet så att vi förstår vad som orsakar förändringarna och om det finns mönster.

Guidningen längs den västra leden, som är längre men inte lika tekniskt svår, pågår som vanligt i sommar. Alldeles oavsett destination i de svenska fjällen, uppmanar Maria Ros Hjelm resenärer att ta hand om varandra.

– Jag upplever ändå att väldigt många som kommer har förberett sig. Men självklart finns det nybörjare. Vi som är lite mer erfarna behöver hjälpa till. Vi ska dela med oss av våra tips, inte bara i förväg utan även under turen, till exempel på tågresan norröver.