Professor emeritus kritiserar begreppet "existentiell hälsa"
L'essentiel
- Professor emeritus Torbjörn Tännsjö kallar "existentiell hälsa" för kvacksalveri och slöseri med resurser.
- Kritiken kommer efter avslöjanden om att Folkhälsomyndighetens GD ifrågasatt begreppet och att statsministerparets stiftelse arbetar med det.
Résumé généré par IA
Pourquoi c'est important
Professor emeritus Torbjörn Tännsjö kritiserar begreppet "existentiell hälsa" som Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag av regeringen att lyfta. Kritiken väcktes efter uppgifter om att myndighetens GD ifrågasatt begreppet och att statsministerparets stiftelse arbetar med det.
Kvacksalveri. Så kallar Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, fenomenet ”existentiell hälsa”.
Begreppet seglade upp i veckan efter Aftonbladets avslöjande om att Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell ska ha fått sparken kort efter att hon ifrågasatt ”existentiell hälsa”. Myndigheten hade tidigare fått i uppdrag av regeringen att lyfta just existentiell hälsa. Aftonbladet har sökt Tegmark Wisell, som inte kommenterat uppgifterna.
Tännsjö är kritisk mot fenomenet existentiell hälsa. I en debattartikel i DN våren 2025 kallade han det för ett ”rent spektakel”.
Det håller han fast vid.
– Folkhälsomyndighetens och statens uppdrag är att bota sjukdomar och liknande, inte att sörja för att våra liv är meningsfulla, tycker Tännsjö.
– Man kan ha olika uppfattningar om livets mening, om optimism, pessimism och fri vilja. Det är åsikter i filosofin och genomtänkta uppfattningar som strider mot varandra. Man kan inte tänka sig att samhället ska ha en uppfattning i den frågan. Då är vi tillbaka i medeltiden, säger Tännsjö.
I dag saknas en vetenskaplig definition av existentiell hälsa.
– Det blir kvacksalveri i kombination med att det är slöseri med knappa resurser. Alla hälso- och sjukvårdsresurser behövs för att ta hand om riktiga sjukdomar, inte bara somatiska utan förstås också psykisk sjukdom. Men det här är ett sidospår, säger han.
Tännsjö anade att det fanns ett mått av kommers och kvacksalveri kring fenomenet existentiell hälsa. Men han är chockerad över kopplingen till statsministerparet. Birgitta Ed, statsminister Ulf Kristerssons fru, driver Fållöknastiftelsen vars syfte uppges vara att ”med kristna värderingar som grund främja människors existentiella hälsa”, enligt Aftonbladet.
– Man kan ordna sådana här verksamheter där man tar betalt för att förbättra människans existentiella läge. Men det är absurt att staten ska sanktionera svaret på seriösa filosofiska frågor och tro att det är hälsa och sjukvård, säger Tännsjö.
Ansvarig minister Jakob Forssmed (KD) tillbakavisar i Sveriges Radio uppgifterna om att generaldirektör Karin Tegmark Wisell fick gå på grund av hon ifrågasatt regeringsuppdraget om existentiell hälsa.
I intervjun i P1 Morgon definierar ministern existentiell hälsa som upplevelsen av mening, sammanhang och samhörighet i livet och tillvaron. Han hänvisar till att många unga män beskriver livet som meningslöst.
I dag finns en internationell diskussion om mer andligt och spirituellt tänkande människor som ofta har en religiös botten. Men diskussionen passar inte in i vår svenska hälso- och sjukvårdstradition, säger Tännsjö.
– Därför är kristdemokrater normalt sett försiktiga att uttrycka sig på det här sättet. Det är lättare att säga existentiell hälsa än andlig hälsa.
Ministern säger i en intervju i P1 att många unga känner enorm hopplöshet i dag. Är det inte bra att politikerna funderar på vad som kan göras?
– Nej, jag tycker inte det. Den hopplösheten kan vara fullständigt adekvat och kan ha att göra med världsläget och vilka politiska åtgärder som krävs. Man ska inte försöka medicinera bort den med terapi.
Rasmus Carlsson, som skrivit sin masteruppsats om existentiell hälsa vid Stockholms universitet, vill bredda bilden.
Frågan har studerats vetenskapligt under relativt lång tid, men under olika namn, konstaterar han.
– Det råder ingen konsensus om definitionen än. Vetenskapligt är det inte ett problem i sig, utan det här är under formering. Det betyder att den vetenskapliga processen faktiskt fungerar och gör sitt jobb.
Existentiell hälsa kan vara när du tänker på livet och döden.
– Vi vet till exempel alla att vi ska dö.
Traditionellt har kyrkan och präster hanterat frågor om sorg kring döden och nytt liv.
– Religionen äger inte de här frågorna, men religionen kan vara en av flera arenor där den här diskussionen kan föras på ett bra sätt.
Är det Folkhälsomyndighetens uppgift att ta sig an frågan?
– Det är inte staten som ska tala om för medborgarna hur de ska tänka eller känna i existentiella frågor.
Men:
– Vi läser rapporter om att unga människor saknar mening, har tappat känslan av sammanhang i tillvaron. Om det är så, och om det påverkar människors hälsa i stort, då är det definitivt en fråga för folkhälsovetenskapen.
Questions ouvertes
- Varför fick GD sparken?
- Är existentiell hälsa en statlig angelägenhet?






