Arbetsmiljöverket ifrågasatte SSAB:s säkerhet före återstart av elektrostålverket

SSAB förbryllades länge över vad som kan ha orsakat vårens 34 hälsoincidenter under arbetet med det nya elektrostålverket i Luleå.

Efter två månaders byggpaus meddelade stålbolaget vad som låg bakom sjukdomsfallen.

Kombinationen av damm, väder och virus lyftes fram som den enda förklaringen. Detta trots att rådgivande experter dömer ut slutsatserna, vilket DN tidigare berättat om.

Med det beskedet kunde bolaget i slutet av maj återuppta mångmiljardbygget av elektrostålverket, en av de största svenska industrisatsningarna genom tiderna.

– Säkerhet är alltid vår första prioritet, sa SSAB:s tekniska direktör Carl Orrling.

Samtidigt visar ett utkast på ett inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket, som DN tagit del av, att myndigheten ifrågasatte säkerheten bara en vecka innan arbetsplatsen öppnades upp. Detta med hänvisning till oklarheter om vad som låg bakom sjukdomsfallen.

SSAB valde därför att tillfälligt stoppa delar av arbetet.

”Ja, det stämmer att mätningar pausades efter dialog med Arbetsmiljöverket. Det skedde innan rotorsaken var fastställd”, skriver SSAB:s kommunikationsavdelning i ett mejl till DN.

I dokumentet framgår det att tillsynsmyndigheten övervägde att ställa krav på tätsittande andningsapparater med separata lufttuber för att få vistas på byggområdet, vilket är ett betydligt mer omfattande skydd än det som använts fram till dess.

”Otillräcklig skyddsutrustning medför en risk för att arbetstagare exponeras av kemiska riskkällor som kan leda till ohälsa och i värsta fall orsaka dödsfall”, skrev myndigheten i sitt utkast.

Fredrik Leijerholt, regionchef på Arbetsmiljöverket, säger att dokumentet bör betraktas som arbetsmaterial och förtydligar att myndigheten inte riktat kritik om säkerhetsbrister i något formellt beslut.

Samtidigt bekräftar SSAB att behovet av skyddsåtgärder diskuterades med Arbetsmiljöverket.

”I det läget bedömde myndigheten att andningsapparat med lufttub var en lämplig skyddsutrustning. Under den perioden, och intill dess att rotorsaken var fastställd, pågick inget aktivt byggarbete”, skriver SSAB.

Utifrån mejlkorrespondens som skickats till bolaget efter återstarten framgår det att Arbetsmiljöverket kräver att få se en rad dokument kopplat till säkerhetsarbetet. Bland annat entreprenörernas specifika riskbedömningar, kemikaliehanteringsplaner och hanteringsplaner för förorenade massor.

I nuläget kan Fredrik Leijerholt inte säga om arbetsplatsen kan betraktas som trygg och säker.

– Nej, vi har inte gått igenom all dokumentation ännu, så vi vet inte det.

Om ni inte kan säga det, varför får de då jobba där?

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att de har en säker arbetsplats för sina medarbetare. Sedan granskar vi det arbetet och ser om de har gjort rätt. Gör de inte det så ställer vi krav utifrån det.

I mitten av juni var det omkring 350 personer på byggarbetsplatsen och under de kommande två åren kommer antalet att öka till som mest 3 000, enligt SSAB.

Sedan bolaget presenterade orsaken bakom sjukdomsfallen har flera åtgärder vidtagits för att förbättra arbetsmiljön. Bland annat förstärkt dammbekämpning, utökad användning av skyddsutrustning och löpande mätningar av gas och damm.