Politikerna samlas för att rösta om sänkt straffbarhetsålder, skärpta villkor för anhöriginvandring, avskaffad ungdomsreduktion och slopad mängdrabatt
AI-generated summary
Regeringen har lagt fram flera kontroversiella förslag om rätts- och migrationspolitik som ska röstas om under sommarriksdagen.
Under torsdagen samlas politikerna till en extrainkallad sommarriksdag. På dagordningen står flera tunga beslut om Sveriges rätts- och migrationspolitik. Här är en guide till några av förslagen som det ska röstas om – och var partierna står.
Sänkt straffbarhetsålder I en proposition från i våras föreslog regeringen att barn fyllda 13 år ska kunna dömas till fängelse för särskilt grova brott som mord, grov våldtäkt och grovt vapenbrott under en femårsperiod. Förslaget sågades av bland annat Lagrådet, som argumenterade för att propositionen går emot Barnkonventionen och inte uppfyller syftet att minska ungdomsbrottslighet. I juni drog regeringen tillbaka förslaget då bedömningen var att det skulle falla i riksdagen. I stället lade man fram en ny proposition – det som röstas om under torsdagen – där straffbarhetsåldern sänks till 14 i stället för 13 år. Så tycker oppositionen Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet säger nej till förslaget. Socialdemokraterna var emot originalförslaget, men är för regeringens nya proposition.
Skärpta villkor för anhöriginvandring Regeringen föreslår bland annat att uppehållstillstånd baserat på anknytning till en person i Sverige kräver att anknytningspersonen haft tillstånd att vistas i Sverige i minst två år. Även försörjningskraven på anhöriginvandring skärps. Så tycker oppositionen Samtliga partier i oppositionen har lämnat flera reservationer till förslagen. Bland annat anser man att två år är oproportioneligt lång tid för familjer att vara separerade i olika länder.
Avskaffad ungdomsreduktion Ungdomsreduktionen, även kallad straffrabatten, kan i dag leda till lindrigare straff för brottsdömda personer under 21 år. Enligt regeringens proposition ska ungdomsreduktionen avskaffas helt för alla som har nått myndighetsålder. Reduktionen för brottsdömda barn mellan 15 och 17 år ska även minskas kraftigt, särskilt vid allvarlig brottslighet. Så tycker oppositionen Vänsterpartiet och Miljöpartiet säger nej till förslaget. Enligt partierna behöver nuvarande regelverk ses över och utvärderas ytterligare. Socialdemokraterna och Centerpartiet är för förslaget.
Slopad mängdrabatt Den så kallade mängdrabatten innebär att personer som döms för flera brott samtidigt i dag inte döms till det sammanlagda straffvärdet. Förslaget om slopad mängdrabatt skulle leda till att personer dömda för flera brott får längre fängelsetid. Enligt Kriminalvården finns dock inte tillräckligt många fängelseplatser förrän tidigast 2040, något som lett till att regeringen inte har ett föreslaget startdatum för reformen. Så tycker oppositionen Samtliga oppositionspartier säger nej till förslaget. Flera av partiernas företrädare motiverar det med att förslaget inte har något startdatum och den rådande platsbristen på Sveriges fängelser. Socialdemokraterna har lämnat ett eget förslag om slopad mängdrabatt, men till en början endast fokuserad på sexualbrott.
En ny mätning visar att oppositionen tar ledning med 196 mot 153 mandat i riksdagen. Liberalerna hamnar under riksdagsspärren med 1,9% stöd, medan Centerpartiet gör ett stort lyft till 8%.
Fröken Snusk, trots avbokning från Karl-Oskardagarna efter uppträdande med SD, uttrycker öppenhet för samarbeten med andra partier. Hon och Rasmus Gozzi, som skrivit en låt tillsammans, förnekar politisk motivering bakom samarbetet.
Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, fokuserar på trygghet i sin kriminalpolitik. Hon förespråkar en 'maffialag' och mer pengar för förebyggande arbete mot gängkriminalitet, särskilt i drabbade områden som Norrköping.
V-lagledare Ilona Szatmári Waldau och Samuel Gonzales Westling har skickat brev till palestinier som dömts för terrorbombningar och mord på israeler, avslöjar Expressen.
Ulf Kristersson (M) behöver en omsvängande händelse för att vända opinionen, medan Magdalena Andersson (S) försöker behålla övertaget genom att undvika onödiga risker.

Regelbrott i lagstiftningsprocessen: Den svenska regeringen kritiseras för att nonchalerar expertis och vetenskaplig kunskap vid lagstiftning kring sociala barnavården, med förslag som ökar tvångsinsatser trots bristande evidens.