Efter den stora fångutväxlingen har den ryska oppositionsolitikern Ilja Jasjin grundat partiet Fredliga Ryssland.
AI-generated summary
Ilja Jasjin dömdes 2022 till fängelse för uttalanden om Butja och frigavs senare i en fångutväxling.
Ilja Jasjin har varit aktiv inom den ryska oppositionen sedan 2000, samma år som Vladimir Putin kom till makten. När den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes valde han att stanna, trots riskerna.
2022 dömdes han till åtta och ett halvt års fängelse efter att ha talat om den ryska arméns övergrepp i Butja. Två år senare frigavs han i en stor fångutväxling mellan Ryssland och väst och hamnade i Tyskland.
I början av sommaren bildade han tillsammans med andra oppositionella partiet ”Mirnaja Rossija” – Fredliga Ryssland.
– Det är viktigt att vi utomlands inte bara är enskilda personer med vår egen publik och våra egna Youtube-kanaler. Vi behöver en organisation, säger Jasjin till SVT.
Vill att Ryssland ersätter Ukraina
Fredliga Ryssland beskriver sig som ett parti för ”fred, frihet och rättvisa”. Partiet vill få slut på kriget och den ryska imperialismen, avskaffa censuren, införa oberoende domstolar och politisk amnesti. I grundningsdokumenten slås också fast att Ryssland ska ersätta den skada som orsakats Ukraina.
Men hur trovärdigt är löftet om ett helt annat Ryssland när landet för ett anfallskrig mot Ukraina?
– Genom att bilda ett parti och säga att Ryssland kan vara annorlunda – öppet, vänligt, fritt och fredligt – ger vi människor hopp, säger Jasjin.
Hemliga medlemmar i Ryssland
Även personer som fortfarande bor i Ryssland kan gå med i Fredliga Ryssland. Men hur många de är vill Jasjin inte uppge. De som arbetar för partiet inne i landet gör det i hemlighet och under pseudonym. Enligt Jasjin registrerar partiet inte heller deras riktiga namn och personuppgifter.
– I Ryssland kan du inte säga att du är medlem i ett oppositionsparti. Du kan gripas bara för din koppling till det. Därför försöker vi skydda de här människorna, säger Jasjin.
Ansvar men inte skuld
På frågan vilket ansvar det ryska samhället bär för att Putin kunnat sitta kvar vid makten i 26 år säger Jasjin att både han själv och ryssarna har ett ansvar för att Putin över huvud taget kunde komma till makten. Men han avvisar tanken på en kollektiv skuld för att Putin fortfarande styr landet.
– Det finns ingen laglig möjlighet att avsätta honom. Det går inte att rösta bort honom eller gå ut på gatorna för att få honom att avgå. Putin är en diktator och det som sker i Ryssland kallas för tyranni, säger han.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind anser att Googles planerade jätteetablering i Torsboda borde pausas. Partiet efterlyser en nationell strategi för datacenter och vill ställa tuffare krav på företag som vill etablera sig i Sverige.
SD-toppen Richard Jomshofs utspel om att han vill ha en ministerpost har väckt starka reaktioner. Statsminister Ulf Kristersson och Liberalerna avfärdar uttalandet, medan oppositionen kräver svar från regeringen.

Debattör kritiserar justitieminister Gunnar Strömmer och Teresa Carvalho för att visa förståelse för Sverigedemokraternas förslag om att benåda personer dömda för förtal av pedofiler, och varnar för att det undergräver rättsstatens principer.
Natalie Harp har blivit en av de mest inflytelserika personerna i Vita huset. Som Donald Trumps ständiga följeslagare kontrollerar hon presidentens informationsflöde och anses vara den kortaste vägen för att nå honom, vilket väckt både uppmärksamhet och kritik.
En ny studie från Stockholms universitet visar att Sverigedemokraterna är populära bland 15- till 17-åringar på landsbygden med ett motorintresse. Forskare pekar på den kulturella miljön som en bidragande faktor.
Inför höstterminen vid Luleå tekniska universitet saknar minst 254 antagna studenter ett långsiktigt boende. Skolminister Lotta Edholm (L) kritiserar situationen, medan Liberalerna i Luleå vill införa en bostadsgaranti.