Minst 14 döda och över 117 skadade i ryska attacker mot Kiev
Quick Look
- Minst 14 personer har dödats och över 117 skadats i ryska drönar- och robotattacker mot Kiev.
- Attackerna, som Ryssland säger är ett svar på ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur, använder effektivare vapen och syftar till att bryta ner folkviljan.
AI-generated summary
Why It Matters
Ryssland har intensifierat sina attacker mot Ukraina, med Kiev som ett primärt mål. Detta sker samtidigt som Ukraina framgångsrikt attackerat rysk energiinfrastruktur och uppnått framgångar på Krimhalvön.
Minst 14 personer har dödats och över 117 har skadats efter ryska attacker mot Kiev under natten till måndagen, enligt ukrainska myndigheter. Drönare och sju ballistiska robotar uppges ha träffat huvudstaden. Bränder har brutit ut i byggnader och bilar, ett bostadshus har delvis kollapsat och flera flervåningshus har skadats.
”Tyvärr är detta inte den slutgiltiga siffran. Räddningsinsatserna pågår fortfarande”, säger Tymur Tkachenko, chef för Kyivs stadsstatsförvaltning, om dödsiffran på Telegram.
Attacken är den andra omfattande mot Kiev under loppet av en vecka. I torsdags dog 31 personer i vad som beskrivs som Rysslands största angrepp mot staden sedan krigets början.
Det ryska försvarsdepartementet bekräftar att det har utfört ”massiva” attacker mot Kiev och andra delar av Ukraina under måndagen. Däremot uppger de att de träffat militär- och energianläggningar. Enligt Ryssland är attackerna ett svar på att Ukraina har angripit rysk oljeinfrastruktur under de senaste veckorna.
Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, säger att de senaste ryska attackerna sticker ut, trots att Ryssland regelbundet angriper Kiev och andra delar av Ukraina. Mer effektiva vapen används nu i större utsträckning:
– Ukraina skjuter ner 90 procent av drönarna, men de klarar bara att slå ut trettio procent av kryssningsrobotarna eller de ballistiska robotarna. De ser vi har ökat en hel del, säger Johan Huovinen.
Han pekar ut tre skäl till att Ryssland trappar upp attackerna. Det första är att Ukraina har varit framgångsrikt med att angripa energianläggningar i Ryssland.
– Uppfattningen är att ungefjärt 30 procent av den ryska oljeindustrin är lamslagen.
En annan är att den ukrainska militären har nått framgångar på den ockuperade Krimhalvön. Där råder det nu brist på både bränsle och livsmedel.
Det tredje skälet som Johan Huovinen lyfter är att det i veckan hålls ett Natotoppmöte i Ankara, där Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och USA:s president Donald Trump väntas medverka.
Huovinen hänvisar till att Kremls talesperson Dmitrij Peskov har sagt att Ryssland är på väg in i ett krig med Ukraina. Tidigare har det från ryskt håll kallats för en specialoperation.
– Indirekt säger Ryssland att det är väst som är skälet till att det blir ett krig. Då vill de få västvärlden att skicka färre vapen till Ukraina, och försöka få ukrainarna att acceptera en fredsförhandling på ryska villkor.
Enligt Huovinen sker den ryska eskaleringen i just Kiev för att bryta ner folkviljan och den politiska viljan.
Läs mer:
Anna-Lena Laurén: Invånarna i Kiev är trötta men inte knäckta
What to Watch
AI outlook — possibilities, not facts
Ryssland fortsätter att trappa upp attacker mot ukrainsk infrastruktur.
Likely · Within weeks
Västvärlden ökar trycket på förhandlingar eller vapenleveranser.
Possible · Within months
Open Questions
- Hur kommer Nato att reagera på den ryska eskaleringen?
- Kommer Ukraina att fortsätta sina attacker mot rysk energiinfrastruktur?
- Vilka är de exakta militära målen för de ryska attackerna?






