Politisk debatt om ordningsvakters roll i Stockholms kollektivtrafik och stad

Trygghetsmätningen som polisen gör tillsammans med kommuner i Stockholms län visar att de som undviker att åka kollektivt på grund av otrygghet har successivt blivit färre sedan 2021. Vid senaste mätningen låg siffran på 19 procent.

Trygghetsavdelningen på SL uttrycker inte ett behov av fler ordningsvakter:

– Vi har de resurserna som vår verksamhet behöver i dag. Vi gör inte bedömningen att vi har för få ordningsvakter, säger Andreas Strömberg, presschef på Region Stockholms trafikförvaltning.

Samuel Stephan, ledamot för SD i Region Stockholm, vill trots det se en ”dramatisk ökning” av ordningsvakter i kollektivtrafiken.

– Jag tror inte att trygghetscentralen skulle klaga på att de fick fler ordningsvakter på plats på perrongerna, säger han.

SD vill lägga 215 miljoner kronor mer än regionstyret på trygghetsåtgärder, och vill ersätta trygghetsvärdarna med ordningsvakter. De vill också utöka vakternas befogenheter, så att de kan utföra biljettkontroller.

Samuel Stephan säger att det är en sak att fråga om tryggheten i en digital enkät och en annan att ha ett samtal med resenärerna.

– Ställer du samma fråga en kväll till en ung tjej, så kommer hon nog inte säga att hon känner sig trygg. Den upplevda tryggheten och den faktiska är lite olika saker.

Han säger att det är viktigt att säkerställa kvaliteten när man anlitar nya ordningsvakter. Lösningen menar han ligger i hur upphandlingskraven utformas och hur bristen på erfarenhet hanteras.

– Konkret kan det handla om att låta en ordningsvakt som har jobbat längre i tunnelbanan arbeta tillsammans med en som är rätt ny.

Moderaterna vill anlita tjugo nya ordningsvaktspatruller i regionen för 75 miljoner kronor. De vill också avsätta ytterligare 10 miljoner kronor för att ge SL ett större samordnande ansvar.

– Jag har den största respekten för trygghetscentralens arbete och deras kunskap om läget inom trafiken. Men man måste förstå att SL är en politiskt styrd verksamhet och arbetar inom de uppdrag och de resurser som politiken ger dem. Vi vill höja ambitionsnivån från dagens nivå, säger Axel Conradi (M), gruppledare i Region Stockholm.

Han lyfter att var fjärde resenär känner sig otrygg på tunnelbanan nattetid, enligt SL:s senaste årssammanfattning. Endast sex av tio kvinnor som reser med tunnelbana ger ett positivt omdöme kopplat till trygghet. Moderaternas ambition, säger Axel Conradi, är att alla ska vara trygga.

Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi vid Malmö universitet, säger att det behövs bredare forskning om ordningsvakter innan de får en mer framträdande roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

– Fler uniformerade eller trygghetsskapande personer kan bidra genom att avskräcka personer från att begå brott och skapa oordning, eller genom att upptäcka och åtgärda. Men det handlar mer om vad de gör än hur många de är, säger Caroline Mellgren.

Hon menar att det finns risker med att ge utökade befogenheter och uppdrag till ordningsvakter, då utbildningen inte alltid svarar upp mot komplexiteten. För att bli ordningsvakt krävs 160 timmars undervisning. Polisutbildningen omfattar 80 veckors heltidsstudier och sex månaders aspirantutbildning.

Enligt Caroline Mellgren fungerar ordningsvakter sämre mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet. Därför blir den eventuella vinsten sannolikt kortvarig, säger hon.

– De kan sägas åtgärda ett symptom till viss del men inte åtgärda orsaker.

Vilka risker finns det med stora upphandlingar av ordningsvakter?

– Om de ska öka kraftigt på kort tid är risken att det blir stora grupper med nya och oerfarna ordningsvakter som ska ta sig an ett mer komplext uppdrag, säger Mellgren.

Axel Conradi (M) är inte orolig och understryker att det handlar om att ge vakterna rätt uppdrag på rätt plats med en bra styrning.

– Vi får ha förtroende för att våra leverantörer av tjänsterna gör ett gott urval, säger han.

M och SD vill också se fler ordningsvakter i Stockholms stad.

SD vill ha 400 fler ordningsvakter i kommunen, så länge det inte finns tillräckligt med poliser. M lovar 200 nya kommunala ordningsvakter nästa mandatperiod samt en satsning på 100 miljoner kronor på ”kommunala säkerhetsvakter” – vakter med mer utbildning och större befogenheter.

När det rödgröna styret tog över i stadshuset 2022 sänkte de budgeten för ordningsvakter från 106 miljoner till 30 miljoner kronor, och ansvaret flyttades ut till stadsdelarna. I dag är 13 vakter ute i tjänst dagligen.

Tryggheten i Stockholms stad har ökat sedan förra mandatperioden, enligt stadens mätningar. Däremot är skillnaderna stora mellan stadsdelarna. Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är Sverige på rätt väg, men långt ifrån framme.

Socialdemokraterna i Stockholms stad ser inget behov av fler kommunala ordningsvakter, utan vill i stället satsa på det förebyggande arbetet. Samtidigt vill de se fler poliser och är positiva till att polisen vid behov kan förstärka med egna ordningsvakter.

Under sommaren har polisen upphandlat egna ordningsvakter till Skärholmen och Södermalm, efter att ett projekt i samma stadsdelar visat sig underlätta för poliserna där. Enligt Annelie Granstedt, sektionschef på Stockholmspolisen, finns det däremot i nuläget inga planer på att utöka polisens inhyrning av ordningsvakter – varken i Stockholm eller i resten av landet.

– Polistillväxten har varit framgångsrik och det fylls på i bra takt med poliser till regionerna, säger Annelie Granstedt.

Hon lyfter också att det inte är självklart att ordningsvakter är de som bäst bidrar till Polismyndighetens uppdrag.