Smarttelefoner driver populism, säger professor Sergei Guriev
Quick Look
- Professor Sergei Guriev menar att smarttelefoner bidragit till populismens framfart.
- Hans forskning visar att mobil internet kan förklara hälften av ökningen i populism, då sociala medier gynnar snabba, uppviglande budskap och kringgår traditionell faktakontroll.
AI-generated summary
Why It Matters
Professor Sergei Guriev, a Russian-born former chief economist at the EBRD and current rector of London Business School, recently visited Gothenburg to discuss his research. His work suggests a strong link between smartphones and the rise of populism.
Den ryskfödde före detta chefsekonomen för Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) terrorklassas sen en tid tillbaka av Putin, men bjuds in som hedersgäst till Europas lärosäten. Professor Sergei Guriev är rektor på London Business School och kom nyligen till Göteborg för att prata om sin forskargrupps senaste rön.
Det handlar om att våra smarta telefoner bidragit starkt till populismens framfart. När han landar i den pyrande svenska valrörelsen har han därför ett tydligt budskap: Vanliga väljare måste, enligt professorn, rusta sig för att inte bli lurade av de krafter som frodas på sociala medier.
– Populister har i alla tider använt sig av sin tids nymodigheter för att runda etablissemanget och nå ut. I det unga USA var det järnvägen och telegrafen. Hitler använde radion. I dag är det mobilt bredband som gäller, säger Sergei Guriev.
Att alla numera har en smart telefon i fickan, vet vi. Och att populismen ökat kan vilken lekman som helst konstatera. Men nu har alltså flera, av varandra oberoende, vetenskapliga studier konstaterat att de två trenderna kan kopplas samman. Den ena studien är gjord av Gurievs forskargrupp i London.
– Vi har samlat in data sen 2007 och kan visa att ungefär hälften av ökningen av populism, mätt som röstandelar, kan tillskrivas utbredningen av mobilt internet.
Forskarna ser flera inbyggda egenskaper i sociala medier som gynnar populismen:
För det första är kanalerna enkla att komma åt. Man kan starta snabbt, utan kapital i ryggen.
För det andra erbjuder de tvåvägskommunikation, vilket är en fördel när de populistiska rörelserna vill kunna visa att de har direktkontakt med folket. Oavsett om det är en sann eller en fabricerad bild, är den lätt att bygga upp på nätet.
Och för det tredje gynnar själva tekniken spridning av just populistiska budskap.
– Den som delar vidare gör det gärna snabbt och kort, och populisternas budskap är ofta såna. Forumen passar också extremt bra för kritisk och uppviglande information, eftersom det enkelt fångar mångas uppmärksamhet.
Är populism alltid nåt dåligt då?
– Nej, i bland sätter populister fingret på verkliga problem. Men vi kan visa att tekniken tyvärr inte bara sprider faktiska misstag och felsteg från elitens sida, utan även påstådda misstag och felsteg. Eliten blir överkritiserad helt enkelt. Och det är dåligt, säger professor Guriev.
I de försök hans forskargrupp gjort har de provat att erbjuda människor en faktakoll innan de delar ett kritiskt och tveksamt underbyggt inlägg vidare. Det visade sig att bara det att frågan ställdes, gjorde att färre delade materialet.
– Människor överlag vill inte lura eller vilseleda andra människor. Det ger hopp, säger Sergei Guriev.
Men inläggen finns ju där, så nån vill väl luras?
– Jo, politiker vill det i bland. Så har det alltid varit, men förr var de mer eller mindre tvungna att gå via de journalistiska mediernas faktakontroll. Nu kan de runda den.
Som marknadstroende ekonom ser Guriev stora faror med populisternas framfart. De tror att människan är statisk och utan nyanser. Det är en hållning som enligt forskaren motverkar tillväxt.
– Den vetenskapliga definitionen av populister är att de är anti-elit och anti-pluralism. De delar upp tillvaron i två läger: korrupta eliter och moraliska människor. Och de ser båda som helt homogena grupper. Alla eliter är lika korrupta och alla männsikor är lika rena.
Men i en sån värld behövs ingen maktdelning, ingen representativ demokrati. Om alla människor tycker exakt lika, kan en enda stark person tillåtas styra.
– Som ekonom tror jag att när man tar bort maktdelningen, försämras investeringsklimatet. Eller det är förresten inget jag tror. Här finns det bevis, säger Sergei Guriev.
I en nyskriven artikel undersöker tre tyska nationalekonomer (Funke, Schularick och Trebesch) vad som händer med ett lands ekonomiska utveckling om populister kommer till makten. Svaret blir: lägre tillväxt. Efter 10–15 år sjunker BNP med 10 procentenheter och orsaken är enligt ekonomerna bristen på maktdelning, bristen på mediefrihet och en underminering av rättsstaten.
Det här tycker Sergei Guriev att svenska väljare ska ha i åtanke inför höstens val.
– Era Sverigedemokrater klassas vanligtvis som ett populistiskt parti.
De är numera inbjudna till att vara med i en regering, vilket är nytt för svensk politik. Men om det blir verklighet säger du alltså vi bör räkna med lägre tillväxt?
– Ja, den samlade erfarenheten från hundra år av populister vid makten visar att det vanligtvis innebär långsammare ekonomisk tillväxt.
What to Watch
AI outlook — possibilities, not facts
Continued rise in populism driven by smartphone adoption and social media.
Very likely · Medium term
Reduced economic growth in countries with populist governments.
Likely · Medium term
Increased difficulty for traditional media to control narratives and fact-check political discourse.
Likely · Medium term
Open Questions
- What specific interventions can effectively counter populist misinformation on social media?
- How do different populist strategies vary across different countries and platforms?
- What is the long-term impact of populist rhetoric on democratic institutions and social cohesion?
- Are there specific demographic groups more susceptible to populist messages spread via smartphones?





