Förmågan att läsa har stor betydelse för hur elever presterar i skolan, skriver OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher till DN angående den senaste Pisaundersökningen som presenteras på tisdagen.
Den förbättring som skedde efter Sveriges dåliga Pisaresultat 2012 har helt utraderats.
– Vi ser att resultaten har försämrats, särskilt i läsuppgifter som kräver mer avancerade processer som att värdera och reflektera, men också att minnas och sammanföra olika informationsdelar.
Samtidigt har fallen där elever skyndar sig igenom texter och ger snabba men felaktiga svar nästan fördubblats.
Det är verkligen oroande, eftersom läsning är grunden för andra färdigheter. Att skumma igenom sociala medieflöden och snabbt bearbeta information kan ha försvagat just de förmågor som elever behöver i AI-åldern, menar Andreas Schleicher.
Pisamätningarna handlar inte bara om resultat. Ett stort antal elever, lärare och rektorer svarar också på frågor och djupintervjuas.
En stor del av frågorna har handlat om användningen av AI. Nästan hälften av de svenska femtonåringarna – 48 procent – säger att de använder AI-chattbotar för skolarbete minst en gång i veckan för att undersöka nya ämnen, sammanfatta texter och göra utkast till skrivuppgifter.
Schleicher höjer varningsflagg eftersom de högst presterande eleverna är de som använder AI sparsamt.
– Frågan är alltså om skolorna kan hjälpa eleverna att använda AI på ett klokt sätt – så att verktygen stärker tänkandet i stället för att ersätta det, skriver Andreas Schleicher.
När eleverna får frågor om hur de tänker när bevis och sunt förnuft krockar, svarar nästan hälften av de svenska eleverna att det sunda förnuftet väger tyngre, vilket överensstämmer med övriga OECD-länder.
Det oroar Pisachefen eftersom det signalerar att de inte är förberedda på att möta utmaningarna med AI.
– AI är mycket bra på att producera svar som är flytande, självsäkra, övertygande – svar som låter precis som sunt förnuft. Och det är just därför sunt förnuft inte räcker, skriver han.
Andra aspekter som han uppmanar de svenska lärarna att arbeta mer med är elevernas inställning till lärandet.
Bara hälften av de svenska femtonåringarna, 53 procent, har ett så kallat dynamiskt tankesätt. De förstår att nyckeln till framgång inte beror på medfödda förmågor, utan på hur mycket de anstränger sig.
Det kallas ”grit” och är något som DN har skrivit om.
I OECD-länderna presterar elever med ett dynamiskt tankesätt betydligt bättre i naturvetenskap. I Sverige är skillnaden 27 Pisapoäng. 20 poäng motsvarar ungefär ett läsår i högstadiet, enligt OECD.
– Man kommer inte i form av att titta på sport, utan av att utöva sport. På samma sätt handlar lärande alltid om kognitiv ansträngning. När AI hjälper elever att anstränga sig mer för att ställa bättre frågor kan det påskynda lärandet. När AI levererar färdiga svar och gör saker enklare kommer det att undergräva deras lärande.
En bra sak han lyfter fram är att de svenska eleverna tar ansvar för sitt lärande. 46 procent säger att de regelbundet planerar hur de ska studera och 57 procent kontrollerar att de förstått genom att ställa frågor till sig själva. Här ligger Sverige över OECD-snittet.
82 procent säger att de ber sina lärare om hjälp när de behöver, och 83 procent vänder sig till klasskamrater när de inte riktigt förstår.
Också det är bra siffror. Villigheten att söka hjälp är kopplad till högre prestationer.
Sverige utmärker sig också när det kommer till resurser. Bristen på undervisningsmaterial är inte så stor jämfört med andra länder. Och bara 14 procent av eleverna går i skolor där rektorer säger att lärarbrist försvårar undervisningen. Genomsnittet för OECD är 39 procent.
Svenska föräldrar är mer engagerade i sina barns skolgång än föräldrar i många andra länder, vilket pekas ut som något bra. Nästan fyra av fem säger att deras föräldrar minst en gång i veckan frågar vad de gjorde i skolan. 57 procent diskuterar regelbundet problem de kan ha i skolan med sina föräldrar.
