Svenska utlandsskolor kritiseras för bristande tillsyn och omoderna regler

Varje år ger den svenska staten nästan 100 miljoner kronor i statsbidrag till svenska utlandsskolor.

I dag finns 14 sådana skolor i Europa och Afrika och de har ungefär 1 500 svenska elever i undervisningen.

Skolorna ska granskas av Skolinspektionen. De undervisar enligt den svenska läroplanen och de sätter svenska betyg.

Men systemet fungerar inte som det var tänkt. I sin marknadsföring skriver skolorna att de är godkända av Skolverket och står under tillsyn av Skolinspektionen.

Men ingen tillsyn har gjorts sedan 2018.

Och ingen av de drygt 20 signalerna om missförhållanden som Skolinspektionen registrerade gällande utlandsskolorna de senaste tio åren har lett till några åtgärder.

– De flesta problemen grundar sig i att förordningen är så öppet skriven. Det gör att Skolinspektionen kan tolka den som att de inte behöver göra mer än de gör, säger revisionsdirektör Sofia Sandgren Massih till DN.

En aspekt som Riksrevisionen kritiserar i sin granskning: Om någon anmäler ett allvarligt problem på en utlandsskola, gör Skolinspektionen bedömningen att den inte behöver göra någon tillsyn om det handlar om en elev som inte är underlag för det svenska statsbidraget.

– De tar bara ansvar för de elever som skolan får svenska statsbidrag för. Det gör att det kan förekomma missförhållanden på skolan som eleven går på, utan att det varken uppmärksammas eller åtgärdas, säger Sofia Sandgren Massih.

En annan aspekt som Riksrevisionen ser som problematisk är att skolorna enligt förordningen bara behöver följa delar av den svenska skollagen ”så långt det är möjligt”.

Systemet skapades för en annan tid, enligt Riksrevisionen. Den nuvarande förordningen beslutades 1993. Men systemet där svenska utlandsskolor får statligt stöd har funnits sedan början av 1900-talet.

Syftet var att det skulle gynna Sverige om företag, ambassader och multinationella företag kunde rekrytera svensk personal för att jobba utomlands och samtidigt erbjuda barnen en svensk skolgång.

I dag skickar inte företagen personal på samma sätt. I stället används skolorna huvudsakligen av andra svenska familjer. Enligt Riksrevisionens granskning är nästan hälften av eleverna barn till vårdnadshavare som själva jobbar på skolorna eller egenföretagare.

Riksrevisionen menar att riksdagen behöver bestämma sig om skolorna ska vara kvar i sin nuvarande form, om regelverket bör skärpas eller om systemet med statsbidrag ska avskaffas helt och hållet.

Om skolorna avskaffas, var ska ambassadörerna i så fall göra med sina barn?

– Många har redan satt dem på internationella skolor som det i dag finns många fler av än när det här systemet kom till, säger Sofia Sandgren Massih.

Svenska utlandsskolor finns dessutom bara i ett fåtal städer där Sverige har ambassadpersonal: London, Paris, Nairobi, Maputo, Wien, Madrid, Lissabon och Berlin.

För elever som vill upprätthålla sina svenskkunskaper finns dessutom undervisning i svenska tillgänglig på drygt 100 platser i världen med bidrag från den svenska staten, enligt rapporten.

De som behöver skaffa sig svenska betyg finns distansundervisning tillgänglig från och med årskurs 6.