Umeå toppar kommunernas kulturbudgetar – Timrå lägger minst

Kommunernas kulturbudgetar finansierar hörnstenar som bibliotek, kulturskola och lokaler. Men det finns stort utrymme för lokalpolitikerna att själva prioritera upp eller ner kulturen.

Säter i toppen

Den kommun som lade störst andel (4 procent) av sin totala budget på kultur 2024 var Umeå.

På andra plats ligger Säter (3,1 procent), som styrs av S, C och KD.

– Även om ekonomin är ansträngd så försöker vi alltid öka kulturbudgeten så mycket vi kan, säger kulturnämndens ordförande Lennart Götesson (S).

Det ifrågasätts av oppositionen.

– Vi står inför besparingskrav på våra kärnverksamheter, kultur är nåt som är viktigt att ha i en kommun, men när vi måste prioritera ner skolan, äldreomsorg och andra saker är det inte rimligt, säger oppositionsrådet Caroline Willfox (M).

Timrå i botten

Timrå kommun styrs av M och S, har en jämförbar folkmängd med Säter, och hör till de kommuner i Sverige som lägger minst andel av budgeten på kultur (1,1 procent).

– Vi är ju en idrottskommun, så vi lägger ju en del pengar på hockeyn. Men det är klart, kulturen ska ju ha sitt också, säger kultur- och tekniknämndens ordförande Markus Sjöström (M).

– Det är illavarslande, för kulturen förenar människor och för många är det en livsnödvändighet, säger nämndens ledamot Roger Nordén från det lokala Timråpartiet (T).

Kulturen samsas med annat

Många av landets kommuner saknar en renodlad kulturnämnd. Den vanligaste kombinationen är kultur- och fritid. Men listan kan göras lång.

Timrå har en kombinerad kultur- och tekniknämnd med ansvar för fastigheter, avfall, vägar och kultur.

– Jag brukar säga ”från basker till bygghjälm” och det funkar bra, säger Markus Sjöström (M).

I Säter har kulturen haft en egen nämnd sedan 1970-talet.

– Att slå ihop den med nånting annat är att gradera ner kultur till någonting annat än det ska vara, säger Lennart Götesson (S).