Ellevios nätavgiftsmodell granskas

I en insändare skriver Kjell Eriksson om hur förändringar i Ellevios nätavgiftsmodell påverkat hans elnätskostnad.

I januari 2025 infördes en effektavgift efter krav från Energimarknadsinspektionen. Samtidigt sänktes den fasta och rörliga avgiften.

I mars i år meddelade regeringen att effektavgifter inte längre ska vara ett krav. Därför återgick Ellevio från 1 juni till en nätavgift som utgörs av en fast avgift baserad på säkringsstorlek och en rörlig avgift. När effektavgiften tas bort höjs den fasta och rörliga avgiften för att täcka upp intäktsbortfallet.

Utan att redogöra för en enskild kunds situation i detalj bedömer vi att Kjell Eriksson fick en mindre nätavgift när effektavgiften infördes. Vid återgången till säkringsbaserad avgift blir totalkostnaden i stället högre.

För Ellevio har varken införandet eller avskaffandet av effektavgiften inneburit ökade intäkter. Förändringarna påverkar hur kostnaderna fördelas mellan kunder.

Nätavgiften är elnätsbolagens enda finansiering för att underhålla, förnya och bygga ut elnäten. Stora delar av det svenska elnätet byggdes på 60- och 70-talen och behöver nu moderniseras.

Ellevio har kunnat rekordinvestera i nätutveckling samtidigt som vi har bland de lägsta avgifterna för lägenhetskunder och ligger nära snittet för villakunder. Som villakund kan man påverka elräkningen genom att hålla nere in totala elförbrukning och se över om man har större säkring än vad man har behov av.

Men vi måste komma ihåg att en annan faktor dominerar elnätsfakturan. Mer än hälften består av elskatt och moms. Vill man komma åt hushållens energikostnader är det elskatten man bör se över.

Mer om insändare: Så skriver du på insändare och svar