Kommunpolitiker svarar på kritik mot Googleaffären i Torsboda. De menar att etableringen skapar arbetstillfällen och värde för Sverige, trots att staten saknar nationell strategi för digital infrastruktur. Kommunen har förhandlat fram villkor och kan inte agera på hypotetiska investeringar.
Artikeln kritiserar regeringens tillfälliga skattesänkning på fossila drivmedel och argumenterar för att landsbygden har goda förutsättningar att bli en föregångare i elektrifieringen, med lärdomar från oljekrisen 1973.
Artikeln argumenterar för att Sverige bör ta ledningen i EU för ett nytt europeiskt handelsinitiativ. Syftet är att skapa ett stort gemensamt handelsområde som binder samman den fria världens ekonomier, som ett svar på USA:s minskade engagemang och Kinas växande inflytande.
Justitiekanslerns avslag på skadestånd till PFAS-drabbade belyser ett systemfel: rättssystemet är dåligt anpassat för kemikalier med långa skadeverkningar, vilket riskerar att hindra ersättning för dem som utsatts för miljögifter.
Två nya rapporter visar att klimatkrisen och ojämlikheten är tätt sammankopplade och måste lösas gemensamt. De rika har ett oproportionerligt stort klimatavtryck, och växande klyftor underminerar förmågan att agera. Rapporterna föreslår en omställning bortom BNP-tillväxt för att uppnå en hållbar framtid.
Artikeln argumenterar för att Sveriges försäljning av strategiska tillgångar som mark och el till globala teknikbolag, som Googles planerade datacenter i Torsboda, leder till "digital kolonialism". Författarna menar att Sverige ger bort förädlingsvärdet och att landet bör förhandla till sig en större andel av värdekedjan.
Regeringen och riksdagen bör avvisa förslagen om att avskaffa karensavdraget i sjukförsäkringen. Att ta bort självrisken gör sjukfrånvaro billigare för individen, vilket historiskt har lett till ökad sjukfrånvaro. Sverige bör inte upprepa tidigare misstag eller ignorera norska varningstecken.
Samhället är besatt av riskhantering, drivet av företag som säljer tester och tjänster. Detta kan paradoxalt nog öka oro och ångest, då individens behov av trygghet prioriteras över bevisad nytta, vilket belastar vården.
Författaren beskriver sin erfarenhet av att leva utan smarttelefon och en lösning för att begränsa dess funktioner. Artikeln föreslår statliga åtgärder som en app för funktionsblockering och reglering av beroendeframkallande algoritmer för att skydda alla medborgare från techjättarnas inflytande.
Ing-Marie Wieselgrens förslag om sociala investeringar för att stärka förebyggande arbete, särskilt för barn och unga, lever vidare efter hennes död. En stiftelse har bildats och modellen, som syftar till att flytta resurser från reparation till prevention, prövas nu i praktiken genom Utfallsfonden och regeringsuppdrag.
Trots regeringens framgångar med Nato-anslutning och reformer, visar mätningar att oppositionen har ett tydligt övertag inför valet 2026. En ny undersökning pekar på att politiska antipatier, särskilt mot Sverigedemokraterna, starkt påverkar väljarnas röstningsbeslut.
SLU:s beslut att dra in stödet till äppelförädling, som pågått sedan 1941, hotar framtida svenska äppelsorter. Beslutet kritiseras för att motverka målen om ökad svensk äppelproduktion och för att ignorera äpplets betydelse för beredskap, klimatanpassning och kulturarv.
Artikeln argumenterar för att Sverige behöver en bredare strategi för fertilitetsvård än enbart fler IVF-behandlingar. Författarna betonar vikten av tidig och saklig information om fertilitet, ålder och biologiska begränsningar, samt behovet av samhällsförändringar som underlättar för människor att bilda familj tidigare i livet.
Svenskarnas oro för AI:s påverkan på jobb, samhälle och demokrati ökar, medan politiker fokuserar på innovation. En ny undersökning visar att bara 25% känner hopp inför AI, och särskilt unga oroar sig för arbetslivet. Bristen på politisk hantering av risker riskerar att skapa en förtroendekris och ge utrymme för populister.
Debattartikel bemöter påståenden om svält vid ökat ekologiskt jordbruk. Författarna argumenterar för mångfald i produktionssätt och att ekologiskt lantbruk, med modern teknik, bidrar till biologisk mångfald och minskad kemikaliebelastning.
En utredning visar stora kvalitetsskillnader i svenska förskolor, vilket underminerar likvärdigheten. Utredaren föreslår nationella kvalitetskrav, stödmaterial från Skolverket och en strategi för kompetensförsörjning, inklusive språkkrav för personalen. Förslaget om obligatorisk förskola för vissa barn avvisas till förmån för alternativa åtgärder.
Ett nytt lagförslag om informationsplikt för myndigheter riskerar att avskaffa papperslösas patientsekretess gentemot polisen. Trots undantag för vård, skola och socialtjänst, kan uppgifter spridas via andra myndigheter, vilket oroar civilsamhället och riskerar folkhälsan.
Konstitutionsutskottet (KU) har traditionellt granskat regeringen på juridisk grund, men partipolitik har länge präglat arbetet. Nyligen uppstod dock en splittring kring hur granskningen skulle presenteras, trots att alla partier enats i sakfrågorna. Detta väcker oro för KU:s framtida förmåga att upprättålla grundlagen mot potentiellt auktoritära regeringar.
Kriget i Mellanöstern pressar världsekonomin och ökar inflationsrisken, men Sverige står starkt tack vare lågt oljeberoende och starka finanser. Regeringen fokuserar på att mildra kostnadseffekter för medborgarna genom riktade och tillfälliga åtgärder.
Moderaternas förslag om ett nationellt drönarvärn med 10 000 personer är ett viktigt steg, men kräver också tekniska lösningar. Artikeln föreslår att använda Sveriges 6 000 vindkraftverk som plattformar för sensorer och motmedel för ett kostnadseffektivt drönarförsvar.
Stockholm's red-green administration refutes criticism from the Chamber of Commerce, asserting its mandate to prioritize citizens' interests and municipal autonomy over national government or business demands. The debate highlights differing views on housing policy, infrastructure, and urban development.
Artikeln argumenterar för att sociala mediers betydelse i valrörelser har skiftat från att direkt påverka röster till att forma den politiska dagordningen. Fokus ligger nu på vilka frågor som får uppmärksamhet och hur plattformarnas algoritmer och format styr innehållets spridning, snarare än enbart räckvidd eller virala klipp.
Svenska gymnasieungdomar har visat markanta förbättringar i läsning och räkning mellan 2012 och 2023, enligt en ny rapport baserad på OECD:s Piaac-undersökning. Trots detta kvarstår stora skillnader mellan elever med svensk och utländsk bakgrund, vilket utgör en betydande skolpolitisk utmaning.
Studenter vid Karolinska institutet (KI) debatterar i DN behovet av tydliga villkor och en rättssäker process för internationella studenter i Sverige. KI och SUHF har tidigare lyft migrationsområdets påverkan på studenter, och betonar vikten av att välkomna talanger.
