Antikroppar mot RS-virus minskar sjukhusinläggningar bland spädbarn kraftigt

Människoungar är så ofattbart gulliga, man vill bara lyfta upp dem och krama dem. Vilket är tur för dem, givet att de också är så hopplöst skört konstruerade. Totalt hjälplösa. Nej, alla djurungar är inte färdigutvecklade när de föds: många arters avkommor kommer till världen blinda, döva och nakna, för vissa dröjer det flera månader innan de klarar sig något så när på egen hand. Men våra bebisar? De kan inte ens gå på ett helt år!

Faktum är att det dröjer innan de ens klarar en vanlig bonnaförkylning.

RS, respiratoriskt syncytialvirus, är en av våra vanligaste smittor och drabbar de flesta människor redan inom de två första levnadsåren. Men eftersom spädbarn inte klarar av att andas genom munnen kan den nästäppa och slembildning som följer på just denna infektion snabbt leda till problem med syresättningen. Det finns också forskning som tyder på att den ökar risken för bestående astma.

Det finns behandlingar sedan tidigare: ett mindre antal bebisar i särskilda riskgrupper – såsom för tidigt födda samt hjärt- och lungsjuka – har kunnat åka in till neonatalavdelningen och få en spruta varje månad under RS-säsongen, som efter pandemin varit utdragen och intensiv.

Men häromåret kom den så äntligen: en engångsdos med långtidsverkande antikroppar. Den har erbjudits kostnadsfritt till alla nyfödda redan på sjukhuset. Och till skillnad från den mentalitet som vissa annars har gentemot sprutor i sjukdomsförebyggande syfte så hörs tack och lov inga argument om att det vore bättre och mer naturligt att bara låta ungarna insjukna, det är ju ändå så ytterst få som faktiskt dör.

Nej, 87 procent av föräldrarna har tackat ja till att deras bebis ska få en dos redan efter förlossningen, visar Folkhälsomyndighetens facit så här ett år senare. Här finns alltså en bred och tyst konsensus om att barn är vårt allt, och att de är alldeles för värdefulla för att man ska ta några risker.

Bara 7 barn har behövt intensivvård, jämfört med 45 föregående år.

Och nu ser vi resultatet: antalet barn som lagts in på akuten med RS-virus har minskat med 82 procent. Bara 7 barn har behövt intensivvård, jämfört med 45 föregående år. Jämför detta med de år som tidigare varit som värst – som när hela Astrid Lindgrens barnsjukhus ett tag tvingades ställa om till enbart akutvård (DN 1/10 2021). Nu frigörs de resurserna.

Det påpekas ju ofta i de här sammanhangen, att vaccin och antikroppar inte bara skyddar dem som fått sprutan utan också alla som slipper insjukna tack vare att smittspridningen dämpas. Och dessutom, kan man tillägga vad gäller RS, alla barn som behöver vård över huvud taget.

Läs mer:

Lisa Magnusson: Kvinnor som gör botox är inte problemet

Lisa Magnusson: Hur får man barnvakten att sluta bjuda ungarna på cigg?