Björn Wiman: Det här är den nya antisemitismens makabra moment 22
Reflektioner kring antisemitism, judisk humor och Svenska kommittén mot antisemitisms höstkonferens.
Quick Look
Med utgångspunkt i en judisk vits och Svenska kommittén mot antisemitisms höstkonferens belyses hur antisemitismen ökar i Sverige efter Hamas attack och Gazakriget, och hur unga judar drabbas av hat i sociala medier.
AI-generated summary
Why It Matters
Svenska kommittén mot antisemitisms höstkonferens diskuterar svenska judars ökade utsatthet efter Hamas attack den 7 oktober 2023.
På en parkbänk i 1930-talets Berlin sitter en rabbin och läser nazisternas grovt antisemitiska tidning ”Der Stürmer”. En församlingsmedlem går förbi och utbrister förskräckt: ”Men rabbi! Hur kan ni läsa den där smörjan?” Rabbinen svarar: ”Om jag läser judiska tidningar står det bara om getton, förföljelser och annat lidande. Men i ’Der Stürmer’ får jag veta att vi judar äger alla banker, kontrollerar medierna och styr världspolitiken. Underbart!”
Vitsen återges, med någon variation, i en ny bok av komikern och poeten Jonathan Brott, ”Jiddishkejt – en bok om judisk humor”, en samling med förstklassigt roliga historier från Talmud till Jerry Seinfeld. Intellektuell pappahumor på högsta nivå.
Jag erinrar mig skämtet under Svenska kommittén mot antisemitisms höstkonferens, varje år ett kvalificerat forum för betydligt allvarligare frågor. I år handlar det om svenska judars utsatthet för den antisemitism som ökat i spåren av Hamas attack den 7 oktober 2023 och Israels krig i Gaza.
De skrämmande rapporterna från myndigheter och organisationer refereras på löpande band. Forum för levande historia. Judiska ungdomsförbundet. Skolverket. Alla samstämmiga. De antisemitiska fördomarna i Sverige ökar, och med dem svenska judars otrygghet.
De personliga vittnesmålen på konferensen bekräftar rapporterna. Barn och ungdomar som förlorar vänner och följare i sociala medier när de berättar om sin judiska identitet. Forskaren Mirjam Katzin kallar det för ”etisk ensamhet”, en sorg över att det omgivande samhället inte erkänner ens erfarenhet och utsatthet.
Men så snart de öppnar kommentarsfälten väller hatet och fördomarna fram
Språkvetaren Gustav Westberg, som forskar om antisemitismens språkbruk, pekar på ett fenomen som inte minst drabbar unga judar på sociala medier. Många följer konton om judisk kultur och livsstil för att stärka sin identitet och därmed sin motståndskraft mot fördomar. Men så snart de öppnar kommentarsfälten väller hatet och fördomarna fram: Hitlerskämt, heilande katter och slitna stereotyper. Och eftersom mobilen alltid finns med sipprar denna ”omgivningens antisemitism” in i livets mest privata vrår.
Det som alltså borde fungera som ett försvar mot judehatet blir i stället ännu en exponeringsyta för mer av det. Ett makabert moment 22 som knappt ens den mest galghumoristiska judiska vits skulle kunna frambringa.
Giftiga konspirationsteorier borde ju inte främst vara ett problem för dem utan för hela samhället
Diskussionerna under höstkonferensen aktualiserar därför en gammal tanke.
Tänk om svenska judar en gång för alla kunde få slippa ägna tid åt kampen mot antisemitismen. De giftiga konspirationsteorierna borde ju inte främst vara ett problem för dem utan för hela samhället. Alla svenskar ska kunna gå till skolan, öppna mobilen eller – för den skull – dra ett judiskt skämt utan att känna sin trygghet hotad.
Att stärka judiskt liv och motarbeta antisemitismen är på så sätt att arbeta för ett friare samhälle. Ett roligare Sverige. En rimligare värld.
Open Questions
- Hur kan samhället effektivt stoppa näthatet mot unga judar?





