I flera års tid uttryckte förskola, skola och polis oro för bröderna.
Ändå kunde pojkarna – nu 8 och 11 år gamla – föras ur landet. I början av 2026 hittades de inlåsta i en lägenhet i Schweiz.
Samma sommar som mamman började tala om en flytt utomlands fick kommunerna större möjligheter att utfärda utreseförbud för barn som lever i utsatthet.
Tidigare användes åtgärden bara vid risk för tvångsgiftermål eller könsstympning.
Men sedan den 1 juni 2024 kan resestoppet utfärdas i fler sammanhang där barnets hälsa eller utveckling riskerar att skadas. Ofta är syftet att stoppa hedersrelaterat förtryck, i form av uppfostringsresor och omvändelseförsök.
Lagen kan dock också användas för att hindra att vårdnadshavaren brister i omsorgen eller reser utomlands för att undanhålla barnet från sociala myndigheter.
Sedan utvidgningen har ärendena gällande utreseförbud ökat kraftigt i svenska förvaltningsrätter – från 49 under 2023 till 297 under 2025.
En månad efter lagändringen beslutade socialnämnden i Stockholmskommunen om ett tillfälligt utreseförbud för bröderna. Kort därpå ansökte kommunen också om att pojkarna skulle omhändertas enligt LVU.
Men tidigt i augusti hävde kommunen utreseförbuden och drog tillbaka ansökan om LVU. När höstterminen skulle börja dök pojkarna inte upp i skolan.
Kommunen har avböjt att svara på DN:s frågor med hänvisning till sekretess. I socialtjänstens handlingar framgår dock att ansökan om LVU togs tillbaka efter att familjen flyttat utomlands.
Samtidigt fanns hela tiden stor osäkerhet om var barnen befann sig och det är oklart när de faktiskt lämnade landet. I domstolshandlingar framgår att mamman uppgett olika datum, både före, under och efter tiden utreseförbudet gällde.
Socionomen Erik Ulnes är politisk rådgivare på Rädda Barnen. Han känner igen delar av problembilden från sitt arbete: En långvarig oro för att barn far illa, återkommande anmälningar och en hög konfliktnivå mellan familj och myndigheter.
– När det går riktigt illa för ett barn kommer det inte som en blixt från klar himmel. Då har oron funnits under väldigt lång tid.
Fallets internationella dimension är desto ovanligare – och gör det betydligt svårare för svenska myndigheter att agera.
– Ett barn med hemvist i Sverige har vi alltid ansvar att skydda. Men även om ansvaret finns kvar har man ofta begränsade möjligheter att agera i utlandet.
Det var ett av skälen till att möjligheten att utfärda utreseförbud för barn utvidgades 2024.
Fortfarande är det dock ett relativt nytt verktyg för socialtjänsterna, konstaterar Erik Ulnes. Det gäller särskilt i fall som handlar om omsorgsbrister.
– Det är fortfarande ovanligt att man ansöker om utreseförbud i den här sortens ärenden. Även om det är möjligt sker det oftare för att förhindra hedersrelaterat våld och förtryck.
Han tror samtidigt att åtgärden kan komma att användas oftare även i andra fall.
– Det kan vara ett sätt att skydda barn som utsätts för allvarlig vanvård och omsorgsbrister.
DN har sökt socialförvaltningen och socialnämnden i den berörda kommunen, samt barnens ombud. Samtliga avböjer att svara på frågor med hänvisning till sekretess. Barnens föräldrar har inte återkommit med svar på DN:s frågor.
