Svenska kraftnät ser en växande kö för elnätsanslutningar samtidigt som politiker kräver en nationell strategi för branschen.
AI-generated summary
Svenska kraftnät hanterar en växande kö av ansökningar för elnätsanslutning från datacenter. Debatten rör främst elpriser, vattenresurser och skapandet av arbetstillfällen.
Ansökningarna om stora datacenter som vill ansluta till elnätet i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren.
Den totala kapaciteten i Svenska kraftnäts ansökningskö uppgår till nära 25 000 megawatt. Nära 7 000 av dessa utgörs av just datacenter, vilket går att jämföra med industrier där motsvarande siffra är drygt 10 000 megawatt.
Frågetecken kring elpriser och jobbtillfällen
Oron för stigande elpriser är en förklaring till att datacenter till exempel blivit en kontroversiell fråga i USA. Nyhetssajten The Information har bland annat rapporterat att över 500 samhällen sagt nej till datacenter. Det finns även oro för vattenbrist, eftersom det behövs för kylning av datahallarna.
Det är också oklart hur många faktiska arbetstillfällen som datacentren skapar. Enligt rapporten Data Centre Playbook från Business Sweden ger datacenter 0,5-1 direkta samt 1-3 indirekta arbetstillfällen per megawatt under driften.
I samma rapport lyfts framtida scenarion där personalbehovet kan vara oförändrat eller minska med upp till 50 till 90 procent beroende på scenariot.
Partier kräver strategi
SVT har tidigare berättat om Miljöpartiet som kräver en nationell strategi för datacenter där etableringar bedöms utifrån klimat- och samhällsnytta.
Även Socialdemokraterna har på DI-debatt framfört krav på att en viss del av AI-datacentrens beräkningskapacitet ska öronmärkas för svenska aktörer som universitet och företag.
Från den 1 augusti 2025 kan företag ansöka om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Stödet omfattar statliga lån och dubbelriktade differenskontrakt för upp till 5 000 MW, motsvarande fyra storskaliga reaktorer.

Extrema värmeböljor och låga vattennivåer i floder hotar kärnkraftverk i Ungern, Rumänien och Frankrike. Kraftverken är beroende av kylvatten från floder, men stigande temperaturer och torka har lett till reaktorstopp och varningar om framtida produktionsbortfall.

Ungerns kärnkraftverk Paks stängs ner helt för första gången på 44 år på grund av extremvärme och låga vattennivåer i Donau. Detta hotar Ungerns elförsörjning, och regeringen uppmanar till minskad elanvändning. Slovakien erbjuder hjälp vid behov.
En misstänkt gasexplosion orsakade en kollaps i en tunnel vid ett vattenkraftsprojekt i Sikkim, Indien, där 14 personer sitter fast. Räddningsarbetet försvåras av giftig gas i tunneln.

Regeringen har godkänt två havsbaserade vindkraftsparker och en landbaserad, men elva ansökningar avslogs. Trots klartecken saknas ekonomiska förutsättningar för byggnation, och oppositionen efterlyser en bred energipolitisk överenskommelse för att främja både vind- och kärnkraft.
Ett strömavbrott har drabbat Ålem energi på grund av ett fel på en fem kilometer lång ledning som Eon ansvarar för. Eon felsöker med personal och drönare, men orsaken och reparationstiden är ännu oklar, även om oväder med åska kan vara en faktor.