Geotermisk energi lyfts fram – men Sverige och EU halkar efter

Mindre än 1 procent av världens totala energianvändning, och bara 0,3 procent av elproduktionen, kommer i dag från geotermi. Samtidigt är potentialen enorm. Enligt Internationella energiorganet IEA har nästa generations geotermiska system den tekniska potentialen att möta dagens globala elbehov 140 gånger om.

En av de största fördelarna med geotermisk energi, värme från jordens inre som kan användas för att producera el och värme, är förmågan att leverera koldioxidfri energi dygnet runt. Till skillnad från väderberoende sol- och vindkraft fungerar den som en helt stabil baskraft. När efterfrågan på fossilfri el nu exploderar, inte minst från framväxande datacenter och AI-infrastruktur, har techjättar som Google, Amazon, Microsoft och Meta börjat stödja geotermiska projekt och innovationer.

I USA tar utvecklingen också fart på allvar i spåren av att energikällan har seglat upp som president Donald Trumps otippade favorit bland förnybara alternativ och det amerikanska energidepartementet aviserade helt nyligen satsningen på ett nytt nationellt kompetenscentrum för geotermisk energi.

I Europa är situationen en annan. Trots att EU-kommissionen pekat ut geotermi som en ”underutnyttjad resurs” för ren el och värme tycks den politiska drivkraften ha avstannat. Den handlingsplan för geotermisk energi som begärdes för över två år sedan har skjutits upp upprepade gånger och tycks nu helt försvunnit från kommissionens agenda.

Även i Sverige, ett land med stor vana av geoenergi i form av ytnära bergvärme ligger vi efter i utvecklingen av storskalig djupgeotermi. Göteborg Energi har dock utvärderat möjligheterna.

– Vi har haft några pilotanläggningar. Dels 2021 där vi borrade en dryg kilometer ner för att utforska hur temperaturen varierar med djupet och bergets beskaffenhet, i syfte att utvärdera lämpligheten för att kunna hämta upp värme från jordens inre, berättar Christofer Åslund, senior rådgivare på Göteborg Energi.

Att få till en helt förbränningsfri fjärrvärme är högintressant för ett kommunalt energiföretag och Göteborg gick vidare till en ytterligare pilot där man testade på en annan plats för att verifiera och för att leta efter sprickbildningar i berget. Men Christofer Åslund konstaterar att tekniken då, för fem år sedan, var i ett för tidigt skede.

– Vi såg inte riktigt att det vare sig var kommersiellt eller tekniskt moget där och då. Men det sker en snabb teknikutveckling, så vi följer vad som händer.

Den kommersiella omognaden bekräftas av Björn Larsson, programansvarig på Energimyndigheten, som pekar på de finansiella riskerna.

– Vi har under de senaste åren tagit emot ett antal projektansökningar inom geotermisk energi. En återkommande utmaning har dock varit att samla finansiering och aktörer.

Och det finns fler svenska initiativ, som energijätten Eon och det finska drivmedels- och energiföretaget St1, som likaså genomförde ett pilotprojekt för fem år sedan, i Malmö, som dock stötte på tekniska utmaningar, men levererade unik forskningsdata. Jordkraft Energy är ett startup-bolag som tillsammans med KTH projekterar för små, modulära kraftverk på 5 megawatt på Gotland och i Skåne, där man hoppas utvinna el via upp till 7 kilometer djupa borrhål. På den akademiska sidan leder Uppsala universitet arbetet med att försöka etablera ett svenskt kompetenscentrum för djupgeotermi.