Svenska elever visar de svagaste resultaten någonsin i läsförståelse och matematik i den senaste Pisa-undersökningen. Den nyheten slog ner som en bomb i september, timmar före valet. 15-åringarna hade tappat 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik sedan 2022. Den historiska sänkningen av de svenska resultaten är större än genomsnittet i undersökningen.
Bakom siffrorna finns något mer än kunskapsluckor – lusten att lära minskar. Enligt Skolverket (2024) uppger färre elever att de är positivt inställda till att lära sig matematik och NO-ämnen 2023 jämfört med 2019. Bara 53 procent av 15-åringarna tror att de kan bli smartare genom att anstränga sig, enligt Pisa (2025). Samtidigt uppger 78 procent av de 15-åriga flickorna och 51 procent av pojkarna att de är stressade av skolarbetet, enligt Folkhälsomyndigheten (2021–2022). Eleverna känner pressen – men allt färre känner lusten.
Skolan står inför stora förändringar. Den 9 november skickar Skolverket förslagen till nya läroplaner som ska gälla från hösten 2028 på remiss. Här finns en möjlighet att låta bildning bli en tydlig del av skolans uppdrag – för att bortom kunskap, också ge eleverna motivation att söka den.
Bildning ger lärandet ytterligare en dimension: förmågan att se hur fakta hänger ihop, väga en källa mot en annan och förstå varför en fråga är värd att ställa. Mening och motivation är inte motsatsen till kunskap, utan förutsättningen för att den ska fästa. Höga förväntningar och tydliga mål behövs. Men den som förstår varför något spelar roll kan se samband och bär med sig det genom livet.
En bildande utbildning förutsätter att barnen har ett språk som ger dem verktyg att forma och förstå sin verklighet och ställa kritiska frågor. Från den grunden lär de sig de andra ämnena – matematikens problem, naturvetenskapens begrepp och historiens sammanhang.
Inre drivkrafter – att lära sig för att man vill förstå – var den form av motivation som mest konsekvent hängde ihop med bättre studieresultat
Vi kommer från akademin, näringslivet och en ideell organisation som genom ett gemensamt arbete varje dag möter elever och lärare. Genom Berättarministeriets beforskade och av OECD uppmärksammade skolprogram och lärarstöd möts våra världar i klassrummet. Forskningen, språket och läsningen blir något eleverna får använda, inte bara läsa om.
Tillsammans med Berättarministeriet ansvarar Karolinska institutet och Stockholms universitet för skolprogrammet ”Redaktör Schwartz forskningsresa”, som för de unga eleverna blir en upptäcktsfärd i naturvetenskapens värld, där barnen får möjlighet att erövra det vetenskapliga språket. I programmet tar eleverna del av den akademiska världens kunskaps- och bildningskultur och de möjligheter som högre utbildning erbjuder.
Vår erfarenhet är entydig: barnen vill lära sig. När de möter en uppgift som har ett syfte och en mottagare växer engagemanget. Berättarministeriets insatser har totalt nått 120 000 elever och 10 000 lärare sedan 2011. Under 2026 har 18 000 elever och 2 000 lärare tagit del av stiftelsens skolprogram och kompetenshöjande lärarstöd.
När motivationen till lärande tänds smittar den. Eleven som skrivit en text som någon verkligen läser börjar läsa mer. En klass som arbetar motiverat och fokuserat blir lugnare och läraren får tid att stötta den som behöver det – och utmana den som behöver mer av det.
Forskningen pekar åt samma håll. När forskare från McGill University följde gymnasieelever i Kanada och Sverige under ett år visade det sig att inre drivkrafter – att lära sig för att man vill förstå – var den form av motivation som mest konsekvent hängde ihop med bättre studieresultat. Pisa visar ett tydligt samband: elever vars lärare låter dem förklara, koppla ihop och pröva idéer är mer nyfikna och uthålliga.
En bildande utbildning rustar både individen och samhället. Förmågan att granska och förstå gör oss mindre sårbara för desinformation och påverkan. Den är också grunden för en hållbar utveckling och en liberal demokrati som vilar på människor som kan tänka själva och lyssna på andra. Ett land som behöver fler lärare, författare, läkare och forskare behöver elever som vill lära sig.
Elever vars lärare låter dem förklara, koppla ihop och pröva idéer är mer nyfikna och uthålliga
Därför vill vi ge nästa regering tre medskick för en bildande utbildning:
1. Stötta lärarna – långsiktigt. Vid sidan av föräldrarna är läraren den mest avgörande personen i elevernas utbildning och bildningsresa. Lärarna behöver långsiktigt stöd och ny kunskap både i teori och praktik för att undervisningen ska kunna förändras i grunden. Nästa regering bör satsa på kompetensutveckling och stöttning för lärare i alla ämnen, med språket som grund och meningsskapande undervisning som innehåll.
2. Bygg broar mellan skolan och samhället. Lärosäten, kulturliv, näringsliv och civilsamhälle har kunskap och erfarenheter som kan göra bildningen levande i klassrummet. Vi vill att nästa regering ger långsiktiga förutsättningar för sådan samverkan.
3. Prioritera skolor där behoven är störst och skala upp det som fungerar. Det är där bildningen gör störst skillnad – för barnet och för samhället.
Sverige har goda förutsättningar att vända utvecklingen. Barn är nyfikna och vill lära. En bildande utbildning möter dem i deras lust och vilja att upptäcka världen och livet.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Johan Alvehus och Eddy Nehls, forskare: ”Släpp AI-fusket fritt – och skrota examinationerna”
