Flera av riksdagens partier har inför årets val, i olika former, betonat äganderätten, skogens roll i bioekonomin och betydelsen av att ersätta fossila material med förnybara produkter. Från både höger och vänster har skogen lyfts fram som central för klimatnytta, jobb i hela landet och ett starkare svenskt näringsliv. Nu är det viktigt att dessa ambitioner också får genomslag i den politik som formas och i de reformer som ska stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Samtidigt ser vi alltför ofta hur skogsfrågorna får stå tillbaka i politiska förhandlingar och kompromisser.
Regeringsbildningen sker i en utmanande tid. Geopolitisk oro, hårdnande global konkurrens och ett stort behov av att stärka svensk ekonomi och försörjningsberedskap ställer höga krav på långsiktiga och strategiska beslut.
I detta läge har den svenska skogsindustrin en särskild betydelse.
De svenska skogsprodukternas årliga exportvärde uppgår till mer än 180 miljarder kronor
Varje dag används produkter och material från skogen: papper, förpackningar, byggmaterial, energi och en växande mängd nya biobaserade produkter. Träbaserade material ersätter fossilbaserade alternativ och minskar Sveriges och världens beroende av olja och kol. Detta är möjligt tack vare en unik tillgång: en inhemsk, fossilfri och förnybar råvara från svenska skogar och en värdekedja där hela trädet tas till vara.
Ett aktivt och cirkulärt skogsbruk skapar arbetstillfällen, företagande och skatteintäkter runt om i landet, ofta på mindre orter långt från storstäderna. De svenska skogsprodukternas årliga exportvärde uppgår till mer än 180 miljarder kronor. För många lantbrukare utgör skogen dessutom den ekonomiska trygghet som gör det möjligt att fortsätta bedriva jordbruk och därmed bidra till Sveriges livsmedelsförsörjning.
En av styrkorna i svensk skogsindustri ligger i dess förmåga att kostnadseffektivt förädla hela trädet till fossilfria produkter. Den tekniska utvecklingen skapar möjligheter att både producera fler sågade trävaror, förpackningar och hygienprodukter från samma träd och samtidigt skapa helt nya produkter genom att använda även sidoströmmarna till sådant som kemikalier, batterikomponenter, textilfibrer och flygbränsle.
Men dessa möjligheter blir bara verklighet om företagen är lönsamma och vågar investera i Sverige.
I dag är svensk skogsindustri hårt pressad av höga råvarukostnader samtidigt som branschen möter en tuff internationell konkurrens. Konkurrenter i andra delar av världen har ofta betydligt lägre råvarukostnader och bättre villkor för investeringar. Om svenska företag inte får tillgång till konkurrenskraftig råvara riskerar marginalerna att försvinna, investeringar att utebli och produktion att flyttas till andra länder.
Det handlar inte bara om missade framtida möjligheter. Det handlar om dagens produktion, om dagens svenska företags överlevnad och deras medarbetares sysselsättning. Om råvarukostnaderna fortsätter att stiga och tillgången till råvara begränsas av politiska beslut riskerar fabriker att läggas ned, investeringar att stoppas och arbetstillfällen att försvinna från Sverige. Samtidigt kommer efterfrågan på trä, papper och kartong att finnas kvar. Skillnaden är att de då produceras någon annanstans, inte sällan i Kina.
Om svenska företag inte får tillgång till konkurrenskraftig råvara riskerar marginalerna att försvinna, investeringar att utebli och produktion att flyttas till andra länder
När världen efterfrågar mer fossilfria byggmaterial, förpackningar, drivmedel och kemikalier måste våra politiker ställa sig en avgörande fråga: ska dessa produkter tillverkas i Sverige, med svenska jobb, svenska investeringar och svenska exportintäkter, eller ska de produceras i andra länder?
Valet står inte mellan produktion och ingen produktion. Valet står mellan produktion i Sverige och produktion någon annanstans.
Om vi vill att investeringarna, innovationerna och arbetstillfällena ska stanna i Sverige behöver vi en politik som skapar förutsättningar för flera saker samtidigt: effektivare naturvård, starkare klimatnytta genom fokus på både kolupptag och substitution, fortsatt utveckling av förnybara produkter och en konkurrenskraftig skogsnäring som kan fortsätta investera och växa i Sverige.
För oss som investerar i sågverk, massa- och pappersbruk, innovation och nya biobaserade produkter är långsiktighet avgörande. Beslut om skogen får inte fattas som om effekterna stannar vid nästa mandatperiod. De påverkar Sveriges konkurrenskraft i årtionden framåt. Historiskt har vi varit bra på att fatta långsiktiga beslut. Med 1903 års skogsvårdslag återbeskogades Sverige. Med 1993 års lag infördes den svenska modellen för skogsbruk, som bygger på att vi både ska öka tillväxten i skogen och utveckla de biologiska värdena.
Vår uppmaning till Sveriges politiker är därför tydlig: kompromissa inte bort skogen i jakten på ministerposter. Det har Sverige inte råd med. Stå i stället upp för vallöftena och stärk förutsättningarna för ett långsiktigt och aktivt skogsbruk, en konkurrenskraftig skogsindustri och en trygg tillgång till råvara. Fortsätt utveckla den svenska skogsbruksmodellen som har skapat så stora värden för Sverige.
Skogspolitiskt innebär det:
● långsiktig och förutsägbar tillgång på råvara,
● konsekvensanalyser före större förändringar,
● ge markägare incitament att skapa naturvärden,
● investeringar i naturvård även i redan avsatta områden.
När skogen växer, växer Sverige. Och när svensk skogsindustri ges möjlighet att konkurrera, investera och utvecklas här, då skapas jobben, tillväxten och klimatlösningarna i Sverige, inte någon annanstans.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Formgivaren Rickard Nordström: ”Svenskt virke håller inte längre måttet”
