DN Debatt Repliker. ”Bristerna i dagens nationella prov ger inte skäl att förkasta dem helt”

I en replik på vår debattartikel menar gymnasieminister Lotta Edholm (L) att dagens nationella prov har allvarliga brister. Den kritiken delar vi, men bristerna beror till stor del på tidigare regeringsbeslut. Därför mäter proven på lågstadiet främst lågpresterande elevers kunskaper.

På mellanstadiet är proven bättre anpassade till elevernas kunskapsnivåer, men Skolverket samlar bara in provbetygen, inte de faktiska poängresultaten, vilket kraftigt begränsar provens informationsvärde. Att Skolverket ännu inte har digitaliserat proven har också hindrat införandet av extern rättning som skulle motverka glädjerättning.

Forskningen har utvecklat allt bättre metoder för att fastställa orsakssamband mellan insatser och skolresultat. Sådana utvärderingar kräver uppgifter om elevernas kunskaper, men sällan jämförbara provresultat över tid. Trots bristerna har de nationella proven därför varit avgörande för utvärderingar av flera stora skolreformer, vilket har ökat vår förståelse för vad som fungerar i skolan.

För att även kommande reformer ska kunna utvärderas måste tillgången till bredare kunskapsmått säkras långsiktigt. Vi föreslår därför att de nationella proven på låg- och mellanstadiet behålls tills en fungerande ersättning finns. Utan mått på alla elevers kunskaper kan framtida reformer inte utvärderas, oavsett om Skolverket får uppdraget eller inte.

Vi befarar att bristerna i dagens nationella prov som Edholm pekar på riskerar att upprepas i utformningen av de standardiserade testerna. Regeringen har bestämt att syftet med testerna ska vara att identifiera elever med stödbehov. Beslutet styr utformningen så att testerna inte fångar alla elevers kunskaper. Enligt våra uppgifter planerar Skolverket dessutom att bara samla in uppgifter om vilka elever som uppnår en viss kravnivå. Det skulle avsevärt försämra möjligheterna att utvärdera skolans utveckling. Edholm skriver att ”regeringens ambition är att testerna ska kunna användas för att följa alla elevers kunskapsutveckling, oavsett om de är hög- eller lågpresterande”. Det är en ambition vi delar, men den är tyvärr oförenlig med de beslut som regeringen och Skolverket fattat om testerna utformning.

Det är möjligt att utforma standardiserade tester som både mäter kunskaper i hela elevgruppen och identifierar elever som behöver stöd. Det är dock inte så regeringen har valt att utforma det nya provsystemet. Vi uppmanar därför regeringen att bredda syftet med testerna så att de mäter kunskaperna för alla elever. Skolverket måste också samla in elevernas faktiska poängresultat och inte bara uppgifter om vilka som klarat testerna.

Och det är bråttom. Resultat som inte mäts och samlas in nu kan inte återskapas senare. Regeringen och Skolverket bör dessutom samråda med experter på effektutvärdering när testerna och resultatinsamlingen utformas. Det minskar risken att dagens brister förs vidare till det nya systemet. På så sätt kan kunskapen om skolans utveckling stärkas långsiktigt och bidra till en utbildning som vilar på vetenskaplig grund.