En rättvis fred i Israel och Palestina måste vila på människors lika värde och lika rättigheter. Vägen framåt måste vila på folkrätten och Internationella domstolens (ICJ) analyser och uppmaningar till Sverige.
Internationella domstolen i Haag har konstaterat att Israel tillämpar rasdiskriminering, att en annektering ägt rum och att ockupationen är illegal.
I Gaza har ytterligare 1 400 palestinier, däribland 200 barn, dödats sedan ”vapenvilan” som inleddes den 11 oktober 2025. Sedan Hamas avskyvärda attacker den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades i Israel, har omkring 74 000 palestinier dödats i Gaza, däribland över 21 600 barn, och 175 000 skadats.
Den humanitära situationen är fortsatt katastrofal för omkring två miljoner människor som trängts ihop på mindre än 40 procent av Gazas yta. Bristen på mat, bostäder, sanitet, elektricitet och medicinsk utrustning förvärras av israeliska restriktioner.
Trots tre uppfordrande beslut av Internationella domstolen till Israel fortsätter blockaden av Gaza, som pågått sedan 2007.
FN rapporterar fortsatt blockering av livräddande förnödenheter, bränsle och material för att reparera elförsörjningen, trots tre direkta uppmaningar från Internationella domstolen. Trots tre uppfordrande beslut av Internationella domstolen till Israel fortsätter blockaden av Gaza, som pågått sedan 2007.
På Västbanken har våld från bosättare, fördrivningar och dödligt våld ökat. Israelisk militär och bosättare har tvingat människor från över 150 palestinska byar att överge sina hem. Samtidigt har bosättningarna vuxit från omkring 250 000 invånare på 1990-talet till cirka 750 000 i dag. De har vuxit successivt, oavsett israeliska regeringar och perioder av pågående fredsförhandlingar.
Bosättningsbyggande, rivningar av palestinska hem och övertaganden av mark fortsätter trots att detta strider mot folkrätten. Bosättare har helt andra rättigheter än palestinierna och bor som grannar på Västbanken. De får subventionerade bostäder, vägnät, elektricitet, vatten och militära kommandon som en del av den israeliska militären. Bosättare har rätt att rösta på den regering som styr allt detta. En rätt de palestinska grannarna inte har.
Palestinierna äger oftast den mark som bosättningarna byggs på. Detta samtidigt som palestinska byars elförsörjning rivs ned, deras vattensystem förstörs, deras vattenbrunnar fylls med cement, deras får och getter stjäls och deras olivträd förstörs av bulldozers. Palestinier som protesterar riskerar att fängslas utifrån militärlagar och utan rättssäkra rättegångar. Den israeliska människorättsorganisationen B'Tselem beskriver detta som en statlig strategi för att eliminera palestiniernas möjligheter att existera.
Även palestinska kristna drabbas. I Taybeh har kristna inte kunnat skörda sina olivlundar på flera år på grund av våld och hot. I Betlehem begränsas människors rörelsefrihet av bosättningar och nya vägspärrar. Den kristna familjen Nassar, som är ägare till Tent of Nations utbildnings- och miljögård utanför Betlehem, strider mot israeliska domstolar i en rättfärdig icke-våldskamp för att behålla den mark de bevisligen äger.
EU har suspenderat avtal med andra länder över 20 gånger med hänvisning till avtalets krav på respekt för mänskliga rättigheter, men inte med Israel
EU har länge beskrivit bosättningarna och rivningarna som brott mot internationell rätt, men har inte enats om verkningsfulla åtgärder. EU:s samarbetsavtal med Israel förutsätter respekt för mänskliga rättigheter. EU har suspenderat avtal med andra länder över 20 gånger med hänvisning till avtalets krav på respekt för mänskliga rättigheter, men inte med Israel.
Som medlem i FN har Sverige ett ansvar att följa Internationella domstolens rådgivande yttranden och specifika uppmaning till stater att säkerställa att ”handel och investeringar inte bidrar till den olagliga situationen” med ockupation, bosättningar och andra brott mot folkrätten.
Ett folkrättsbrott rättfärdigar aldrig ett annat. Hamas attack den 7 oktober var ett brott som inte kan ursäktas eller relativiseras. Samtidigt måste israeliska angrepp som inte tillräckligt skiljer mellan civila och militära mål fördömas. Rapporter om mycket omfattande förstörelse av bostäder och annan civil infrastruktur i Gaza väcker allvarliga frågor om efterlevnaden av folkrätten. Folkmordskonventionen lägger ett ansvar på stater att förebygga folkmord. Tillgång till mat, mediciner och andra livsnödvändigheter får inte användas som förhandlingsmedel.
Viktigt är dock att ansvar för brott inte kollektivt ska läggas på vare sig judar eller muslimer. Rasism hör inte hemma i diskussionen om ansvar.
Svensk kristenhet, kyrkor och samfund behöver omformulera sin verklighetsbeskrivning och visa på vägar framåt för en rättvis fred
Sveriges kyrkor och samfund bekänner sig till människors lika värdighet och rättigheter. Svensk kristenhet, kyrkor och samfund behöver omformulera sin verklighetsbeskrivning och visa på vägar framåt för en rättvis fred i Israel och Palestina. Passivitet inför rasdiskriminering, fördrivning och ockupation kan inte vara acceptabelt.
Som präster, pastorer, tidigare biskopar och på annat sätt aktiva i Sveriges kristna kyrkor och samfund ser vi fyra konkreta åtgärder som en svensk regering bör vidta.
Vi uppmanar den svenska regeringen att fullfölja sitt ansvar genom att:
1. Aktivt verka för rättvisa enligt FN:s beslut och stödja palestiniernas rätt till en egen stat enligt 1967 års gränser.
2. Aktivt arbeta för att Israel fullföljer sina folkrättsliga skyldigheter och verka för att humanitär hjälp släpps in utan hinder.
3. Säkerställa att Sverige inte på något sätt bidrar till den olagliga ockupationen, bland annat genom att förbjuda finansiellt stöd och samarbete med illegala bosättningar samt avbryta militärt samarbete.
4. Ge stöd och bistånd till ockupationens offer och till israeliska och palestinska organisationer som försvarar människors lika värde och demokratin samt arbetar för ansvarsutkrävande.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Ove Bring, Mark Klamberg, Said Mahmoudi och Pål Wrange: ”Så folkrätt är mest till för seminarier? Ok, låt oss ha ett”
