DN Debatt. ”Vem tror ni att ni räddar med sociala medier-förbudet?”

Frågan om förbud på sociala medier för unga har drivits länge. Nyligen presenterade EU-kommissionen sina planer på att förbjuda sociala medier för unga under 13 år. Även i Sverige ser vi hur ett liknande förslag bereds: en utredning som föreslår att unga under 15 år inte ska få ta del av sociala medier i inloggat läge. Syftet är att skydda unga från bland annat skadligt innehåll och mobbning.

I jakten på ett tryggare internet är vi i Ung Media allt mer oroade över hur hänsynen till ungas rätt till sin plats i det demokratiska rummet återkommande brister. Dessa förslag innebär i praktiken att ungas yttrande- och informationsfrihet samt delaktighet i det offentliga rummet inskränks, trots att dessa rättigheter är lagstadgade i Sverige enligt artiklarna 12, 13, 15 och 17 i FN:s barnkonvention. Vi i Ung Media ställer därför följande tre krav för att garantera ungas grundläggande rätt att få synas och ta plats i det offentliga samtalet:

En allvarlig risk att miljontals ungdomar går miste om sitt enskilt största verktyg för att utöva sina grundläggande demokratiska rättigheter.

1. Ta inte bort ungas rätt att uttrycka sig, ta del av information och delta i samhällsdebatten.

Unga under 15 år utgör ungefär 1,9 miljoner av den totala befolkningen. Det är ungefär lika många som alla i Stockholm, Malmö och Göteborg. Tänk er att alla i de städerna plötsligt skulle stängas ute från att ta del av journalistik, engagera sig i samhällsdebatten och få göra sin röst hörd på en av de största sociala arenorna.

Det vore som att under papperstidningens storhetsdagar förbjuda dem att läsa tidningen, skriva insändare och delta i det offentliga rummet. Skillnaden är att det offentliga rummet i dag har flyttat från papperstidningen till sociala medier.

Den rådande uppfattningen om att sociala medier endast består av underhållning och ”hjärnröta” är felaktig. För unga är sociala medier även den enskilt största källan till information och nyheter, enligt en rapport från Internetstiftelsen. Därmed finns det en allvarlig risk att miljontals ungdomar går miste om sitt enskilt största verktyg för att utöva sina grundläggande demokratiska rättigheter.

2. Säkerställ ungas rätt till organisering och gemenskap.

Sociala medier är inte bara en otrygg plats för unga. Det är en plats för unga att organisera sig och hitta sammanhang trots olika geografiska, ekonomiska och sociala förutsättningar. Den som inte hittar andra med liknande erfarenheter i exempelvis sin skola eller sitt idrottslag kan hitta gemenskap i olika forum på sociala medier.

Ett väldigt tydligt exempel på detta är unga hbtqi-personer. För en ung hbtqi-person som växer upp i en miljö där närheten till andra är begränsad kan sociala medier fungera som en bro till gemenskap, sammanhang och inkludering. I förlängningen innebär detta att de får en chans att organisera och engagera sig i frågor som gäller deras rättigheter.

En begränsning av sociala medier skulle därmed kunna leda till att många unga förlorar ett av sina främsta forum för sammanhang och gemenskap. Ett samhälle som på riktigt vill värna om ungas rättigheter måste ta hänsyn till detta faktum och inse att sociala medier, för vissa, är det enda sammanhanget där de känner sig hemma.

En annan undersökning visar att 14 procent känner sig mindre säkra på sociala medier som ett resultat av förbudet

3. Rikta lagstiftningen mot företagen, inte mot ungdomarna och föräldrarna.

Australien blev förra året det första landet i världen att förbjuda sociala medier för unga under 16 år. I en studie som följde australiensiska ungdomar efter implementeringen av förbudet framgår det att över 85 procent av ungdomarna fortfarande använde sociala medier. En annan undersökning visar att 14 procent känner sig mindre säkra på sociala medier som ett resultat av förbudet.

Dessa studier visar på en väldigt oroande utveckling. Unga får alltså fortfarande göra det som förbudet försöker motarbeta, samtidigt som det dessutom leder till att en del unga känner sig mindre trygga. Det skadliga innehållet och de farliga algoritmerna får alltså fortgå, fast med en falsk känsla av trygghet. Den svenska utredningen skulle föreslå att unga fortfarande får tillgång till innehållet genom att vara utloggade, vilket antagligen i praktiken skulle göra att plattformarna gör det enklare att ta del av innehåll i utloggat läge.

Vi anser att lagstiftningen borde lägga mer krut på att förändra algoritmerna och innehållet än att rikta sig mot ungdomarna och föräldrarna. Hur är det rimligt att lösningen på problemet som skapas av sociala mediers utformning ska vara att begränsa miljontals ungas tillgång till dem?

Vi vill, som många andra, se till att alla unga känner sig trygga på sociala medier. Men det ska inte innebära en begränsning av ungas röst i samhället. Därför ställer vi de tre ovanstående kraven. Med dem vill vi säkerställa att unga upplever en trygg, inkluderande arena på sociala medier som har plats för deras röst.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Författaren Amanda Hellberg: ”När ett boklån blir en orosanmälan blir jag mörkrädd på riktigt”